Felinskrivningar i gymnasiesärskolan

Fråga väckt i Barn- och grundskolenämnden 2008 06 13

Vi har något i Sverige som vi ska vara mycket rädda och värna om och det är särskolan. Den finns både på grund- och gymnasienivå. Denna skolform är speciellt anpassad för just de elever som inte har förutsättningar att gå i vanlig skolform. Särskolan är ett känsligt ämne, både för eleven och dess förälder. Men med all respekt för de känslor det kan väcka, måste särskolan i Skellefteå och de felinskrivningar som finns lyftas.

1995 kommunaliserades särskolan och sedan dess har antalet inskrivningar ökade markant och gör det fortfarande. De styrdokument som gäller för verksamheten finns i Skollagen och Förvaltningslagen.

I Särskoleförordningen (1995:206) sägs att barnet måste bedömas inte kunna nå upp till skolans kunskapsmål p g a en utvecklingsstörning. Med utvecklingsstörning jämställs betydande begåvningsmässigt funktionshinder p g a yttre våld eller sjukdom eller autism och autismliknande tillstånd.

Förvaltningslagen (1986:223) ska tillgodose barnets rättssäkerhetskrav. Det handlar bl a om opartiskhet, omsorgsfull handläggning och en enhetlig bedömning.

Eftersom man under senare år sett en relativt stor ökning av antalet elever inskrivna i särskolan och att Skolverket sett olikheter i utredningar och beslutsförfarandet bland kommunerna, finns numera allmänna råd med kommentarer framtagna. Skolverket rekommenderar att det är tre personer i inskrivningsteamet, som representerar olika yrkesgrupper: psykolog, specialpedagog och medicinsk kompetens (läkare).

- Gör vi rätt som skriver in vårt barn i särskolan? Det är en återkommande fråga som opartiska personer utanför skolans värld får från föräldrar efter deras samtal med rektor. Rektor brukar i samtalet peka på att skolan nu inte längre kan erbjuda mer stöd och resurser. I särskolan, poängteras det, kommer barnet att få det stöd som hon/han behöver.

Hade man gett barnen ett utökat stöd i vanlig klass hade de klarat av sin skolgång, menar personal i verksamheten. I stället har de placerats i särskolan. Barn med läs- och skrivsvårig¬heter/dyslexi, vilket i sig inte är ett skäl att placera någon i särskola, är vanligt förekommande.

De utredningar som ligger till grund för bedömningen inför inskrivning i särskolan i Skellefteå kommun är:
5) Pedagogisk bedömning görs av specialpedagog/lärare.
6) Psykologisk bedömning görs av psykolog.
7) Social bedömning görs av skolsköterska /kurator/socialsekreterare.
8) Medicinsk bedömning görs av läkare.

I samtal med personal i verksamheten framkommer det att särskolan i Skellefteå har elever inskrivna utan medicinsk bedömning och att eleverna därmed inte med säkerhet har en utvecklingsstörning. Samtidigt är den medicinska bedömningen det viktigaste dokumentet. Finns det en utvecklingsstörning eller inte? Blir det särskola eller inte?

Barnets vårdnadshavare ska med en gedigen utredning som bas känna sig trygg och säker på att skolformen är den rätta. Centralt är också att vårdnadshavare får skriftlig information om vad särskolan som skolform betyder mer konkret, t ex i fråga om behörighet till fortsatta studier.

Sammanfattningsvis betyder detta att Skellefteå kommun gör fel enligt Särskoleförordningen (1995:206) eftersom man har elever felinskrivna utan att vidta åtgärder.

Med anledning av ovanstående föreslår jag Barn- och grundskolenämnden besluta

att det i Skellefteå kommun inte ska finnas elever i särskolan som saknar medicinskt underlag och därmed är felinskrivna,

att omgående göra en genomgång av samtliga inskrivna elever i särskolan för att säkerställa att det finns ett gediget och oberoende medicinskt underlag (bedömning gjord av barnläkare) som stödjer diagnosen utvecklingsstörning och därmed om särskolan är den lämpligaste skolformen,

att in- och utskrivningsteamet i Skellefteå tar fram en arbetsmodell för utskrivning att jobba efter,

att de elever som skrivs ut från särskolan ges fullt stöd och extra resurser i vanlig skolform,

att föräldrar ges fullödig delaktighet genom hela processen och får tydliga, skriftliga dokument som ger dem trygghet,

att åtgärderna för att säkra processen kring in- och utskrivning i särskolan löpande återrapporteras till Barn- och grundskolenämnden.

Åsa Gustafsson Barn- och grundskolenämnden (fp)