Dags för det stora Skollyftet

...även i Skellefteå

Rapport från Folkpartiet, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna i Skellefteå

Sammanfattning

Allians för Skellefteås övertygelse är att det behövs en genomgripande omläggning av skolpolitiken i Skellefteå kommun. För oss handlar det om varje individs rätt att utifrån sina egna förutsättningar växa som människa. Vår övertygelse är att bildade människor som fått bästa möjliga start i livet är det fundament på vilket vi bygger ett anständigt samhälle.

En skola i Sverigetopp!

Alliansens mål är att Skellefteå ska få en skola i den absoluta Sverigetoppen. Det betyder tydlig fokusering på skolans uppgift att bilda samt förmedla kunskap och färdigheter.

Stoppa utarmningen av skolväsendet!

Alliansen har prioriterat mer pengar 2008 till Barn- och grundskolenämnden med 15 miljoner kronor och Gymnasienämnden med 3 miljoner kronor, utöver vad budgetberedningen föreslagit. Dessutom kommer Alliansen i det interna nämndsarbetet att prioritera skolan och dess huvuduppgifter tydligare.

Tidiga insatser för hjälp och stöd!

Elever med svårigheter i svenska och matematik ska garanteras hjälp och stöd tidigt genom en Läsa-skriva-räkna-satsning. Genom att införa ett Skellefteåprov ges ytterligare ett verktyg att snabbt kunna sätta in hjälp där det behövs.

Elevvård som förebygger!

En väl utbyggd elevvård förebygger ohälsa bland elever. Ge resursavdelningen resurser till att fullt ut leva upp till LSS. Varje skolsköterska ska ha en rimlig mängd elever. Väl fungerande elevvårdsteam ska finnas på varje skolenhet.

Upprioritera lärare!

Kunniga och engagerade lärare är avgörande för kvalitén i skolan. Att uppvärdera läraryrket – såsom det även poängteras i Alliansens regeringsförklaring - är en grundförutsättning för att Skellefteå ska nå målet om en kunskapsskola i Sverigetopp. Lärare ska ha god kompetensutveckling. De ska vara behöriga i de ämnen de undervisar i.

Valfrihet för elever och föräldrar

Uppmuntra och underlätta s k ”Fritt val” av skola i kommunen. Rätt till skolskjuts ska ges alla motsvarande kostnaden för skolskjuts till den skola som kommunen anvisar då eget val inte görs.

En rik mångfald av självständiga skolor

Varje skola ska fritt få förfoga över en verklig skol/elevpeng. Vi vill sända en tydlig signal om att elevpengen per definition tillhör eleven - inte den centrala skoladministrationen - och ska fullt ut tillfalla den skola som elev och föräldrar väljer. Därför bör också ett system med ”Kommunala friskolor” prövas. Kommunen ska stötta skolor som vill lösa kringservice. Skolans betydelse för en orts attraktion och tillväxt måste betonas bättre.

Betona särskolans viktiga funktion

Särskolan behövs som egen skolform och kommunen har ett stort ansvar för att upprätthålla dess kvalité. Bred information till berörda vårdnadshavare kring centrala särskolan respektive integrerade lösningar, samt tydliggjort föräldraval krävs.

Främja kulturen i skolan

Ge bättre möjligheter för elever, även från ytterområdenas skolor, att uppleva och delta i kulturarrangemang. Stimulera bokläsning. Säkra Musikskolans breda verksamhet och kulturnätets arbete med estetiska lärprocesser!

En modern skolpolitik för Sverige och Skellefteå

Få saker berör alla medborgare på samma sätt som utbildning. Att skolan håller hög kvalitet är avgörande för ett lands välfärd. Det är lätt gjort att i första hand tänka på de spetsutbildningar och den forskning som behövs för att nå ekonomisk framgång, men lika viktigt är att basutbildningen är så bra att alla medborgarna får möjligheter att ta del av information och samtal i vardagen. Bara så kan en levande demokrati uppstå och leva vidare.

Varje samhälle har skyldighet att ge alla barn och ungdomar en utbildning som förbereder dem för ett liv som vuxna. I Sverige har vi en lång tradition av bred folklig utbildning. Det har länge varit självklart att en persons utbildning inte ska vara beroende av social bakgrund eller ekonomiska resurser. Alla ska ha samma rätt.

Skolan är en unik möjlighet för varje barn att tillägna sig de kunskaper och utveckla de färdigheter som hon eller han behöver som en god grund för att klara livet. De som är allra mest beroende av en bra skola, och som i stor utsträckning slås ut från skolan idag, är barn och ungdomar som av olika skäl inte kan räkna med stöd hemifrån.

I en väl fungerande skola lämnas ingen elev på efterkälken. Där blir varje elev uppmärksammad och ges möjlighet att utveckla just sina talanger och förmågor. Där möts varje elev av höga förväntningar och ges förutsättningar att komma till sin rätt. Varje dag händer mirakel i skolan när lärare satsar hela sin själ på att ge sina elever kunskaper och minnen for livet.

Men vi måste vara ärliga och slå fast att vi borde ha nått längre.

I Sverige som helhet tar sig en av fyra elever inte genom grundskolan med de kunskaper som alla ska nå. En av fyra klarar inte gymnasieskolan inom fyra år, trots att all utbildning är avsedd att ta tre år. Många lärare, föräldrar och elever upplever mobbning som ett stort problem i skolan. Så är det varje år. Det blev uppenbart att den socialdemokratiska utbildningspolitiken hade havererat.

Situationen är likartad i Skellefteå kommun. I våra skolor når inte var femte elev grundskolans mål i ett eller flera ämnen. 21 % klarar inte gymnasieskolan inom fyra år, trots att all utbildning är avsedd att ta tre år. Siffrorna är marginellt bättre än de på riksnivå, men Skellefteå har skrämmande snabbt närmat sig de dåliga rikssiffrorna. Många lärare, föräldrar och elever upplever även hos oss mobbning som ett stort problem i skolan, vilket vi fått flera rapporter om de senaste åren. Inte heller i Skellefteå har den socialdemokratiska utbildningspolitiken fungerat.

Resultatet är att allt för många elever lämnar grundskolan med stora kunskapsluckor och förlorad självkänsla. Gymnasiet har fått ta huvudansvaret för detta, samtidigt som kraven i gymnasieutbildningen successivt har sänkts. Högskola och universitet gymnasifieras i sin tur.

De lärare och rektorer som hittills lyckats i sitt uppdrag gjorde det inte tack vare, utan trots den misslyckade skolpolitik som förts.

Vi vill att varje skola ska utvecklas till en skola som lärare och elever kan känna sig stolta över. Vi vill ha en skola där alla känner sig trygga och respekterade och där varje elev får möjlighet att utvecklas till toppen av sin förmåga. Vi vill att skolan ska präglas av mångfald och nytänkande och ge eleverna de nödvändiga förutsättningarna för att möta samhällets och globaliseringens framtida utmaningar.

Elever och föräldrar måste känna att politiker och myndigheter gör allt de kan för att få skolan på rätt spår igen. Med utgångspunkt i skolledares och lärares erfarenheter vill Allians för Sverige göra nödvändiga förändringar för att varje elev ska nå kunskapsmålen.

I denna rapport har vi sammanfattat vad Allians för Skellefteå – med en ny nationell skolpolitik som grund - vill göra grunden för att ge skolan även i Skellefteå det lyft som så länge har efterlysts.

Skellefteå 2007-10-29
För Allians för Skellefteå

Håkan Lindh, (fp), oppositionsråd
Helena Lindahl, (c), gruppledare
Bo Nilsson, (m), gruppledare
Maria Wiksten, (kd), gruppledare

Grundskolan
- Basen i vårt utbildningsväsende

Grundskolan utgör basen i det svenska utbildningsväsendet. En grundskola av hög kvalitet för alla elever, oberoende av bakgrund, är en central välfärdsfråga. De grundläggande kunskaper som eleverna utvecklar genom skolarbetet lägger grunden för varje ung människas framtida möjligheter. Därför har vi ett gemensamt ansvar för att alla elever når kunskapsmålen.

Framgångsrika skolor präglas av gott ledarskap och välutbildade lärare, av höga och positiva förväntningar på varje elev, av tydlig fokusering på kunskapsresultat och en trygg och lugn miljö. När grundskolan är av hög kvalitet blir inte kön och familjebakgrund längre avgörande för hur väl en elev lyckas nå kunskapsmålen. Grundskolan är därför det som kanske är av allra störst betydelse för att ge alla unga människor en likvärdig chans att skapa sig en framtid som aktiv och delaktig medborgare, i fortsatta studier, som skicklig hantverkare, entreprenör eller anställd på arbetsmarknaden.

Det har skett flera positiva förändringar inom skolan, som behöver tas tillvara. Det gäller t ex framväxten av fristående skolor, som har skapat en mångfald av alternativ för eleverna och en drivkraft för förändring i de kommunala skolorna. På många skolor arbetar man idag engagerat med att få till stånd en bra lärandemiljö, och med utvärdering, uppföljning och stöd. Det finns helt enkelt många bra skolor - kommunala såväl som fristående - som lyckas väl, där elever och personal trivs, där eleverna bygger upp självförtroendet, där man når goda resultat.

Den generella bilden ger dock anledning till stor oro. I internationella studier som PISA och TIMSS, som möjliggör jämförelser av elevers resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap, presterar svenska elever som bäst medelmåttigt. Flera länder, som vi tidigare haft ett försprång mot, knappar in, samtidigt som en rad andra länder drar ifrån. I TIMSS-studien utmärkte sig Sverige som det deltagande land med störst försämring i matematik- och naturvetenskapskunskaper mellan 1995 och 2003. Elever och lärare i Sverige uppger i högre grad än elever och lärare i andra länder att sena ankomster, skolk och störande klassrumsmiljöer är vanligt. Hur bra det går för en elev i den svenska skolan beror i allt högre utsträckning på kön och föräldrarnas bakgrund.

Det kan inte kallas annat än en tragedi att det varje år är omkring 20 000 ungdomar som lämnar grundskolan utan att ha uppnått de grundläggande kunskaperna i varje ämne. En av fem i varje årskull i Skellefteå kommun. Nästan en av tio skellefteungdomar uppnår inte gymnasiebehörighet, trots att kraven för detta enbart är godkänt i svenska, matematik och engelska. Det är grunden för att det individuella programmet som syftar till att låta eleverna hämta in grundskolans kunskaper - fast på gymnasiet - har växt till det största utbildningsprogrammet för pojkar.

Läsförståelse brukar vara ett område där svenska elever presterar bra i internationell jämförelse, men även där har något hänt. Andelen pojkar som inte får godkänt i läsförståelse i det nationella delprovet i svenska sista året i grundskolan är 17 procent, alltså nära en av fem pojkar. Detta kan inte tolkas på annat sätt än att tusentals elever går osedda genom grundskolan, utan den uppföljning och de stödinsatser de har rätt till.

Ett tungt ansvar vilar på den socialdemokratiska regeringen för att så många barn och ungdomar lämnats på efterkälken och får ta hand om sitt eget lärande. Staten har det yttersta ansvaret för skolans kvalitet och för att ge skolan förutsättningar att klara sitt viktiga uppdrag. Skolpolitiken sätter målen, kraven och ramarna i övrigt som skolan har att följa. Är målen otydliga, kvalitetskraven låga och uppföljningen av elevers och skolors resultat bristande får det konsekvenser. Det ska inte vara trots skolpolitiken som skolor blir framgångsrika.

Socialdemokraternas skolpolitik har fokuserat på allt annat än kunskap, vilket har lett till allvarliga konsekvenser. Vi i Allians för Skellefteå anser att det är fullständigt oacceptabelt att sa många elever inte får med sig grundläggande kunskaper och färdigheter från grundskolan. Vårt övergripande mål är att alla elever ska ges förutsättningar att nå kunskapsmålen i alla ämnen.

Efterhandslösningar blir sällan riktigt bra. Vi vill lägga mer kraft på förebyggande arbete så att elever inte får problem senare under skolgången. Eleverna kommer till skolan med skilda bakgrunder och förutsättningar. De har olika behov och därför måste skolor tillåtas anpassa utbildningen efter de lokala förutsättningarna. Då ges också alla elever lika chanser. Skolpolitiken måste ge de professionella på skolorna - lärare och rektorer - större möjligheter att påverka vardagen i skolan. Samtidigt ska skolan ha ett tydligt kunskapsuppdrag att jobba mot.

Det är hög tid för förändring.

Vad det handlar om är att ge skolorna bättre möjligheter att lägga upp undervisning på det sätt man anser bäst lämpat för varje enskild elev, så att betydelsen av t.ex. elevens föräldrars utbildningsbakgrund minskar. Det handlar också om att styra skolorna mot att fördela resurser, uppföljnings- och stödinsatser till eleverna betydligt tidigare i skolan, sa att risken minskar att elever i slutet av grundskoletiden har stora kunskapsluckor som är svåra att ta igen. Våra förslag i kommande avsnitt fokuserar bl.a. på skolors tillgång till välutbildade lärare och studiero faktorer som i hög grad påverkar varje skolas möjlighet att förbättra elevernas kunskapsinhämtning och att minska skillnaderna i resultat inom just den egna skolan.

För att stärka grundskolan vill Alliansen

Alliansen har prioriterat mer pengar till Barn- och grundskolenämnden i budgetarbetet. För 2008 betyder det 15 miljoner kronor mer än budgetberedningens förslag till Barn- och grundskolenämnden. Totalt 43,3 miljoner i ramutökning.

Elever med svårigheter i svenska och matematik ska garanteras hjälp och stöd tidigt genom en Läsa-skriva-räkna-satsning. Det kan handla om extra undervisning, tillgång till speciallärare, läxläsningshjälp och kompensatoriska hjälpmedel. I sista hand ska en extra termin eller årskurs erbjudas efter lågstadiet.

Genom att införa ett särskilt Skellefteåprov, får lärare, elev och föräldrar ytterligare ett verktyg att tidigt utvärdera elevens kunskapsutveckling för att snabbt kunna sätta in hjälp där det behövs.

En väl utbyggd elevvård förebygger ohälsa bland elever. Det skulle betyda mindre lidande för individen och mindre kostnader för samhället på sikt. Elevvården avlastar också lärarna och gör att de kan lägga mer kraft på undervisningen.

Ge resursavdelningen resurser så att kommunen fullt ut kan leva upp till den rättighetslagstiftning som LSS innebär.

Varje skolsköterska ska ha en rimlig mängd elever under sina vingar. Väl fungerande elevvårdsteam ska finnas på varje skolenhet.

Kunniga och engagerade lärare är avgörande för kvalitén i skolan. Att uppvärdera läraryrket – såsom det även poängteras i Alliansens regeringsförklaring - är en grundförutsättning för att Skellefteå ska nå målet om en kunskapsskola i Sverigetopp. Lärare ska ha god kompetensutveckling. De ska vara behöriga i de ämnen de undervisar i.

Uppmuntra och underlätta s.k. ”Fritt val” av skola i kommunen. Samtliga skolor i kommunen kvalitetsmärks kontinuerligt och tydlig information om skolans resultat och inriktning ges till elever och föräldrar inför val av skola.

Rätt till skolskjuts ska ges oavsett val av skola motsvarande kostnaden för skolskjuts till den skola som kommunen anvisar då eget val inte görs.

Varje skola ska fritt få förfoga över en verklig skol/elevpeng. Vi vill sända en tydlig signal om att elevpengen per definition tillhör eleven - inte den centrala skoladministrationen - och ska fullt ut tillfalla den skola som elev och föräldrar väljer. Därför bör också ett system med ”Kommunala friskolor” prövas, d.v.s.att kommunens huvudmannaskap behålls, men där skolan får i övrigt samma frihet som friskolorna. Kommunen ska också stötta skolor som själv vill lösa kringservice och administration.

Makten ska ut till klassrummen! Lärare och skolledning vet i dialog med elever bäst hur de nationella målen ska nås. Inte vi kommunpolitiker.

Välkomna friskolor på samma villkor som kommunala och se dem som viktiga pusselbitar i kommunens samlade skolväsende.

Skolans mycket stora betydelse för attraktionskraft och tillväxtmöjligheter för orter skall betonas och utgöra en viktig faktor vid alla eventuella omstruktureringsbeslut.

Genomförande av 6-9 högstadium skall prövas från fall till fall, och inte vara en generellt tvingande åtgärd. Vidare bör stor restriktivitet gälla vid omstruktureringsåtgärder som innebär att barn i årskurs 4-6 flyttas till annan skola.

Erbjud skriftliga omdömen från första klass, för att göra informationen till föräldrar och elever enkel och tydlig.

Gymnasieskolan
- Utslagningen måste hejdas

Människor växer med kunskaper. Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar och se nya perspektiv. Bildning ger människor makt och möjlighet att forma sina egna liv. Med utbildning ökar individens valmöjligheter i livet.

I Sverige och Skellefteå går praktiskt taget alla vidare från grundskolan till gymnasiet, men långt ifrån alla klarar utbildningen. En av fem skelleftestudenter har inte slutbetyg inom fyra år, trots att utbildningen är avsedd att ta tre år. Av dem som börjar det individuella programmet är andelen än lägre. Det kan jämföras med att nio av tio elever klarade gymnasieutbildningen 1994.

Den stora utslagningen av elever från gymnasieskolan är naturligtvis mycket allvarlig. Lika viktigt som det är att komma in på en utbildning är det att avsluta den. Framtidens arbetsmarknad kräver hög kompetens, och de ungdomar som överhuvudtaget inte fullföljer en gymnasieutbildning riskerar få allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden.

Socialdemokraterna bär det tunga ansvaret för att ha fört en politik som leder till en så omfattande utslagning. Gymnasieskolan är den skolform som genomgått de största strukturförändringarna de senaste tio åren. Gymnasieskolans utbildningar har blivit alltmer homogena. Skillnaderna mellan de olika programmen minskar och de teoretiska kraven ökar. Alla elever tvingas läsa in grundläggande högskolebehörighet, oberoende av vilka mål, talanger och intressen som den enskilda eleven har. Socialdemokraternas gymnasiepolitik har också lett till att kraven har sänkts för att alla ska kunna klara samma kurser. Resultatet har blivit att gymnasieskolan vare sig lyckas förereda för yrkeslivet eller för vidare studier. Socialdemokraternas kunskapsmässiga likriktning strider mot tanken att varje individ ska kunna nå sin fulla kapacitet.

Vi vill betona att de grundläggande baskunskaper som alla behöver ska inhämtas i grundskolan, inte på gymnasiet. Det är anledningen till att grundskolan är belagd med skolplikt, medan gymnasieskolan inte är det. Gymnasiet ska bygga vidare på grundskolans kunskaper och eleverna måste här ges möjlighet att välja utbildningsinriktningar av hög kvalitet efter fallenhet och intresse. Genom möjlighet att specialisera sig ökar elevernas motivation.

Olika intressen och olika fallenhet kan tas tillvara i teoretisk gymnasieutbildning, yrkesutbildning eller lärlingsutbildning. Vi är övertygade om att de föreslagna förändringar av gymnasieskolan som Alliansregeringen har presenterat, på sikt kommer att leda till att fler ungdomar än som hittills varit fallet inte bara påbörjar en utbildning, utan också avslutar den. Våra betydligt högre ambitioner för att skapa gymnasiala yrkes- och lärlingsutbildningar av hög kvalitet kommer att minska utslagningen från gymnasieskolan dramatiskt och minska bristsituationen inom olika hantverksyrken.

För att lyfta gymnasieskolan vill Alliansen:

Alliansen har prioriterat mer pengar till Gymnasienämnden i budgetarbetet. För 2008 betyder det 3 miljoner kronor mer än budgetberedningens förslag. Totalt 15,6 miljoner i ramutökning.

En väl utbyggd elevvård förebygger ohälsa bland elever. Det skulle betyda mindre lidande för individen och mindre kostnader för samhället på sikt. Elevvården avlastar också lärarna och gör att de kan lägga mer kraft på undervisningen.

Ge resursavdelningen resurser så att kommunen fullt ut kan leva upp till den rättighetslagstiftning som LSS innebär.

Varje skolsköterska ska ha en rimlig mängd elever under sina vingar. Väl fungerande elevvårdsteam ska finnas på varje skolenhet.

Kunniga och engagerade lärare är avgörande för kvalitén i skolan. Att uppvärdera läraryrket – såsom det även poängteras i Alliansens regeringsförklaring - är en grundförutsättning för att Skellefteå ska nå målet om en kunskapsskola i Sverigetopp. Lärare ska ha god kompetensutveckling. De ska vara behöriga i de ämnen de undervisar i.

Varje skola ska fritt få förfoga över en verklig skol/elevpeng. Vi vill sända en tydlig signal om att elevpengen per definition tillhör eleven - inte den centrala skoladministrationen - och ska fullt ut tillfalla den skola som elev och föräldrar väljer. Därför bör också ett system med ”Kommunala friskolor” prövas, d.v.s.att kommunens huvudmannaskap behålls, men där skolan får i övrigt samma frihet som friskolorna. Kommunen ska också stötta skolor som själv vill lösa kringservice och administration.

Makten ska ut till klassrummen! Lärare och skolledning vet i dialog med elever bäst hur de nationella målen ska nås. Inte vi kommunpolitiker.

Välkomna friskolor på samma villkor som kommunala och se dem som viktiga pusselbitar i kommunens samlade skolväsende.

Särskolan
- Skolformen som har en mycket viktig funktion

Aldrig blir vi så berörda över de orättvisor som naturen själv skapar som när vi besöker en träningsavdelning inom särskolan. Samtidigt blir vi heller aldrig så stolta över ambitionerna i det svenska välfärdssamhället. Särskolan är en mycket dyr skolform, men den är värd varenda krona!

Detta synsätt har glädjande nog fått genomslag i utbildningsdepartementet, genom den omläggning av den nationella skolpolitiken som Alliansregeringen nu genomför.

Dessvärre tycker inte Skellefteås styrande socialdemokrater detsamma. Upprepade signaler har kommit om att särskolan bör upphöra som egen skolform, bl.a. framförda i den s.k. Carlbäckkommittén. Dessbättre har Alliansregeringen förpassat kommitténs tankar till papperskorgen. I Skellefteå lever dock idéerna kvar, med en nedrustning av särskolan som följd.

Det handlar om att allt mindre ekonomiska resurser satsas på särskolans elever.

Det handlar om ledningen av särskolan, där den rektor som tidigare fanns för verksamheten har avskaffats.

Det handlar om de signaler som når föräldrar om att deras barn inte får plats på den centrala särskolan, trots att det är vad som anses bäst för barnet.

Felaktiga särskoleplaceringar får allvarliga konsekvenser såväl för de barn som verkligen är i behov av särskolans resurser, som för de som felaktigt blir placerade där. För den senare gruppen innebär det ett ökat utanförskap, en icke ändamålsenlig undervisning och begränsade framtida utbildningsmöjligheter.

En god och bred information behövs för att en bra dialog ska kunna föras mellan vårdnadshavare och skola inför placering i särskola. Av rättssäkerhetsskäl ska beslutet över särskoleplacering i slutänden alltid ligga hos vårdnadshavarna.

För att återupprätta särskolan vill Alliansen

Allians för Skellefteå slår fast att särskolan behövs som egen skolform, och att kommunen har ett stort ansvar för att upprätthålla dess kvalité. Carlbäckkommitténs tankar ska bort också från Skellefteå!

En bred information behövs till berörda vårdnadshavare om vad centrala särskolan respektive integrerade lösningar innebär. Prova-på lösningar ska underlättas, och föräldravalet ska tydliggörs!

En rektor för särskoleverksamheten behöver tillsättas. Rektorn har överblick över verksamheten i hela kommunen bevakar att kvalitén på skolformen upprätthålls.

Kultur i skolan
- och en skola för kultur

Skellefteå är en kommun som har haft stolta traditioner inom skolans område, inte minst när det handlar om kulturens ställning för att berika och utveckla utbildningen. Den stoltheten är idag inte längre lika självskriven.

Kultur i skolan är en viktig faktor för att utveckla elevernas estetiska förmåga. Kultur gör också eleven mer kreativ i allmänhet, stimulerar till aktivt deltagande, ger demokratisk fostran, och öppnar möjlighet till ett rikare liv som vuxen. Genom kultur stimuleras även företagsamhet och entreprenöranda.

Allians för Skellefteå vill ge ökade möjligheter för eleverna att uppleva och delta i kvalitativa kulturarrangemang. Reskostnaderna för kulturbesök för ytterområdenas skolor finansieras från en gemensam, central budget.

I en tid när ungdomars sätt att kommunicera förändras snabbt är det viktigt att uppvärdera betydelsen av att elever lär sig uttrycka sig i skrift, tala väl och läsa böcker. Därför vill vi att språket vårdas och utvecklas samt att bokläsningen stimuleras. I Skellefteå pågår redan idag flera läsprojekt. Likartade initiativ bör spridas till fler skolor. Alla skolor ska också ha tillgång till välsorterade bibliotek antingen genom bokbuss, skolbibliotek, kommunbibliotek i skolan eller i dess närhet.

Musikskolan besitter en stor kompetens, som främst kommer kommunens grund- och gymnasieelever till del. Skolan fyller en viktig funktion för många människor, och behöver rimliga ekonomiska villkor. Till skillnad från övrig grundskola, minskar inte Musikskolans elevantal – kön är fortfarande lång till en lång rad verksamheter. Skolan fyller också en viktig funktion för att höja standarden på musikundervisningen ute i Skellefteås olika skolor. Musikskolan ska fortsatt sortera under Barn- och grundskolenämnden, där huvuddelen av dess elever finns. Musikskolan ska också fortsätta att använde de ändamålsenliga lokalerna på Mullberget.

Kulturnätet jobbar med bl a film, bild, dans och teater i skolan och på elevernas fritid. Arbetet i kulturnätet befinner sig fortfarande i uppbyggnadsskedet och har ännu inte funnit alla sina rätta former. Det är viktigt att kulturnätet kan fortsätta sitt arbete med estetiska lärprocesser i skolan och att främja kreativitet hos elever och lärare.

För att främja kulturen i skolan vill Alliansen

Alla elever ska få uppleva och delta i kvalitativa kulturarrangemang. Reskostnaderna för kulturbesök för ytterområdenas skolor finansieras från en gemensam, central budget.

Språket måste vårdas. Det kan bl a ske genom att stimulera mer bokläsning genom fler läsprojekt, och att säkra elevens tillgång till välsorterade bibliotek!

Alliansen vill se en Musikskola med möjlighet till bred verksamhet på Mullberget under egen rektors ledning. Inga ytterligare sparbeting på Musikskolan! Alliansen vill också säkra kulturnätets arbete med estetiska lärprocesser!

Skolans utvecklingen i Skellefteå
- Inget att yvas över

I globaliseringens tid avgör kunskapen. Skellefteås väg för tillväxt och utveckling är inte låglönekonkurrens utan kunskapskonkurrens.

För att klara den utmaningen krävs en grund- och gymnasieskola med stark kunskapsgrund. Det är ingen hemlighet att vi i Allians för Skellefteå är kritiska till den skolpolitik som socialdemokraterna driver. Trots hårt arbete av kommunens lärare och övriga skolpersonal, slår förflummningen igenom också i Skellefteå. Det hotar jobben och välfärden både i Skellefteå och hela Sverige.

I ett antal diagram visar vi att en mindre andel av skolbudgeten satsas på undervisning, trots att undervisning är den grund som hela verkligheten bygger på. Mindre pengar än i övriga landet satsas också på lärarkåren och på elevvård.

Samtidigt märks det att år 2006 var ett valår, när de styrande ändå valde att minska klyftan till övriga landet. Mot bakgrund av liggande förslag från budgetberedningen befarar vi att den trenden bröts i samma stund som valstugorna på torget monterades ner, men får vänta till nästa år på att kunna visa det också i siffror.

Färre elever klarar grundskolan

Andelen elever som är behöriga för gymnasiestudier har fallit från dryga 95 % till kring 90 % de två senaste åren.

DIAGRAM 1: Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan 1998-2006, i Skellefteå och riket som helhet.

Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal, www.jmftal.artisan.se (okt, 2007)

För att vara behörig till gymnasiet krävs godkänt betyg i svenska, engelska och matematik. Det betyder att en elev kan vara behörig till gymnasiet, men samtidigt inte nått målet i något eller några av skolämnena utöver de uppräknande. Också i detta fall märks en ökning av andelen elever som inte når grundskolans mål.

DIAGRAM 2: Andel elever i Skellefteå kommun och riket som helhet som inte uppnått målen i ett, flera eller alla grundskoleämnen 1999-2006.

Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal, www.jmftal.artisan.se (okt, 2007)

Färre elever klarar gymnasiet

En av fem skelleftestudenter har inte slutbetyg inom fyra år, trots att utbildningen är avsedd att ta tre år.

DIAGRAM 3: Andel nybörjare på gymnasiet som fullföljde linje/program inom 4 år i Skellefteå och riket som helhet.

Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal, www.jmftal.artisan.se (okt, 2007)

Grundskolans ekonomi allt magrare

Skälen till att färre klarar målen kan vara många. Naturliga variationer mellan åren, knepiga hemförhållanden m m. Viktigare anser vi dock vara de allt knappare resurserna för eleven. Resurser som räcker till färre stödtimmar, färre skolböcker och färre hjälpmedel.

Fram till sekelskiftet satsade Skellefteå mer på varje grundskoleelev än i övriga Sverige. Det var en klok satsning, som också resulterade i större andel gymnasiebehöriga i vår kommun.

Under 2000-talet har situationen varit den omvända. Mindre kronor har satsats på skellefteeleven än på sverigeeleven.

DIAGRAM 4: Kostnad totalt för skolhuvudmannen, per grundskoleelev, i Skellefteå och riket

Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal, www.jmftal.artisan.se (okt, 2007)

Också gymnasiets ekonomi allt magrare

Diagram 5 ser ut att visa att Skellefteå satsar mer på gymnasiet än övriga landet, även om siffrorna 2006 är närmast identiska.

DIAGRAM 5: Kostnad totalt för skolhuvudmannen, per gymnasieelev, i Skellefteå och riket

Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal, www.jmftal.artisan.se (okt, 2007)

Det finns dock viktiga saker att hålla i minnet när man värderar diagram 5. Faktum är att en mindre andel av skellefteungdomarna går på Natur-, Samhälls- och Teknikprogrammet än för riket i stort. Utan att här värdera olika program, vill vi peka på att dessa tre program tillhör de ”billigaste” gymnasieprogrammen räknat i satsade kronor. Att betydligt fler i Skellefteå går dyra gymnasieprogram syns inte i Skellefteås statistik.

DIAGRAM 6: Elever i huvudmannens skolor, andel på NV- SP och TE, Skellefteå och riket.

Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal, www.jmftal.artisan.se (okt, 2007)

Undervisning och lärartjänster i grundskolan

Mindre pengar till skolan är allvarligt. Återstår att reda ut vad denna mindre penningsumma används till.

Det visar sig att också undervisningen – skolans mest centrala uppgift - satsar Skellefteå kommun mindre på i kronor och ören räknat sedan ett par år tillbaka. Undervisningens andel av totalkostnaden är dock idag ungefär densamma för grundskolan i Skellefteå som i riket.

DIAGRAM 7: Kostnad per elev för grundskoleundervisning i Skellefteå och riket.

Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal, www.jmftal.artisan.se (okt, 2007)
Den stora posten inom undervisningskostnaden handlar om lärarlöner.

Det är omvittnat att bra lärare är en nyckelfaktor för bra skolresultat. Vad betyder då undervisningssiffrorna för den duktiga lärarkåren i Skellefteå?

Diagram 8 visar att Skellefteå har fler grundskolelärare anställda per 100 elever än i övriga landet. Det är naturligtvis bra för skolans kvalitet. Bra är också att hela 97 % av lärarna i grundskolan har pedagogisk utbildning. Motsvarande siffra i genomsnittskommunen är 86 %.

Samtidigt betyder den högre lärartätheten och den mindre undervisningskostnaden att lönen är lägre för skelleftelärarna. Om de haft en likvärdig lön med sina kollegor i genomsnittskommunen, skulle undervisningskostnaden i Skellefteå legat avsevärt högre.

God kvalité för elever med högre lärartäthet i all ära, men vilka signaler skickar Skellefteå till lärarkåren? Varför ska den fortsätta att lägga ner sin själ för att stötta och hjälpa elever just i vår kommun, när lönen är bättre på andra håll i landet?

DIAGRAM 8: Lärare (heltidstj) per 100 grundskoleelever i Skellefteå och riket.

Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal, www.jmftal.artisan.se (okt, 2007)
Lärare och övrig personal i grundskolan gör ett förträffligt arbete – det kan inte nog understrykas. Men i längden kan de inte trolla med knäna. Inte trolla bort det faktum att resurserna för undervisning gröps ur alltmer.

Undervisning och lärartjänster i gymnasieskolan

Undervisningen – skolans mest centrala uppgift - satsar Skellefteå kommun mindre på också när det gäller gymnasiet.

DIAGRAM 9: Kostnad per elev för gymnasieundervisning i Skellefteå och riket.

Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal, www.jmftal.artisan.se (okt, 2007)
Till skillnad från inom grundskolan, har inte gymnasieskolan fler lärare per 100 elever. I stället ligger Skellefteå här på rikssiffrorna (8,3 lärare per 100 elever). Precis som i grundskolan är dock andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunens gymnasieelever högre än i riket (92 % mot 78 % i riket). Denna högre kvalité borde slå igenom i form av högre undervisningskostnaden i Skellefteå. Som synes gör de inte det. Lönar sig kvalité?

Statistiken visar att resurserna för undervisning gröps ur alltmer också för gymnasiet.

Elevvård

Media rapporterar att allt fler unga mår dåligt. En väl utbyggd elevvård skulle innebära mindre lidande för individen och mindre kostnader för samhället på sikt. Elevvården avlastar också lärarna och gör att de kan lägga mer kraft på undervisningen. Har de styrande i Skellefteå valt att satsa på elevvården?

DIAGRAM 10: Kostnad per grundskoleelev för elevvård, Skellefteå och riket.

Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal, www.skolverket.se (okt, 2007)

DIAGRAM 11: Kostnad per gymnasieelev för elevvård, Skellefteå och riket.

Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal, www.skolverket.se (okt, 2007)

Svaret blir – dessvärre – nej; socialdemokraterna i Skellefteå har i ett riksperspektiv valt att prioritera ned elvvården både i grundskolan och i gymnasiet.

Slutord

Allians för Skellefteås övertygelse är att det behövs en genomgripande omläggning av skolpolitiken i Skellefteå kommun. Allt ifrån från förskolan till gymnasium och högre utbildning. Detta för att skapa en attraktiv flexibelt utbildningsväsende, som ger våra barn, ungdomar de verktyg de behöver för att möta framtidens nya, tuffare och mer mångfasetterade krav.

Alliansens mål är att Skellefteå ska få en kunskapsskola i den absoluta Sverigetoppen. Med ett genomförande av förslagen i den här rapporten når vi en bra bit på den vägen!