 |  |
Den första frågan till de nyanlända i introduktionen bör vara hur deras kunskaper och erfarenheter ska kunna tas tillvara och på vilket sätt det ska leda till egen försörjning i Skellefteå. Den röda tråden för en framgångsrik introduktion är att hålla hårt på arbetslinjen.
Introduktionen ska alltid ske på heltid. Det är viktigt att den sker snabbt och koncentrerat för att den ska bli framgångsrik. Det stimulerar även till aktivt jobbsökande på fritiden. Extraarbeten på kvällar och helger ska uppmuntras.
Ersättningen betalas ut för att introduktionsplanen och de lokala reglerna följs. Det är en viktig signal att deltagande introduktionen är ”obligatoriskt” och att introduktionsersättningen som en följd av detta är löneliknande och överstiger socialbidragsnormen.
Introduktionen bör ordnas hela året. Om ordinarie introduktion gör uppehåll på sommaren ska de nyanlända erbjudas språkundervisning eller annan utbildning om de inte jobbar.
Personer med olika yrkesbakgrund från sina hemländer ska få en yrkesintroduktion på arbetsmarknaden i kombination med studier i svenska språket. Här bör kommunen nyttja fristående aktörer såsom NEXUS II, som genom en utomordentligt framgångsrikt introduktion lyckats uppnå resultatet med 80-100% av deltagarna i egen försörjning.
Satsa kommunala resurser på validering. Nyttja erkänt duktiga aktörer såsom Urkraft för detta. Likaså är det viktigt att samarbeta med de närmaste högskolorna för certifiering av utländska akademiker så att de kan verka i Sverige.
Introduktionen av flyktingar är framförallt en resurs- och tillväxtfråga. Skellefteå kommun behöver ta ett strategiskt helhetsgrepp om introduktionen kopplat till det lokala tillväxtarbetet. Socialtjänstens omhändertagandeperspektiv på individer har oftast litet att göra med introduktion av friska nyanlända flyktingar som kan och vill skaffa sig egen försörjning. Ansvaret för kommunens introduktion bör därför ligga under Kommunstyrelsens och tillväxt- och arbetsmarknadsfunktioner.
I många kommuner har flyktingmottagandet setts som en belastning på kommunens ekonomi. Det borde vara tvärtom. Att vuxna människor, ofta med attraktiva yrkeskunskaper med sig i bagaget, har fastnat i passivitet och bidragsberoende har lett till stora ekonomiska belastningar men är naturligtvis först och främst ett svek mot dessa människor. Få saker är så nedbrytande för värdigheten och självförtroendet som att tvingas leva passivt på bidrag när man skulle kunna försörja sig själv.
Vi behöver agera snabbt för att förändra de regelverk och myndighetsrutiner som har lett fram till dagens integrationsmisslyckande. Här har vi i Skellefteå kommun en oerhört viktig roll att fylla. Det är på den lokala nivån som man har bäst chans att ge nyanlända en bra start i sitt nya hemland så att vägen till arbete blir så kort som möjligt.
För de politiska krafter som vill stänga Sverige mot omvärlden är integration ointressant eftersom man ändå inte vill ha fler människor till vårt land. Allians för Skellefteås linje är den omvända – vår integrationspolitik är tätt sammanflätad med vårt försvar av en human och solidarisk flyktingpolitik.
Vårt budskap kan sammanfattas i tre enkla punkter:
Skellefteå ska vara nära, enkelt och ÖPPET och välkomna våra nyanlända svenskar.
Vi ser våra medmänniskor som en tillgång och en möjlighet för vår kommun, INTE som en belastning.
Arbetslinjen är lika självklar för alla, oavsett var man är född.
Regeringen har nu höjt schablonersättningen och infört en stimulansersättning för de kommuner som tecknar avtal om flyktingmottagande de kommande året. Oaktat detta kvarstår utmaningen för vår kommun att få en effektivare introduktion med snabbare etablering på arbetsmarknaden för de nyanlända. Då kommunerna har ansvaret för att samordna introduktionen finns det många variationer på utformningen. Det är dock väl känt att introduktionen över lag har haft stora brister, vilket inte minst framkommer i Riksrevisionens rapport ”Statliga insatser för nyanlända invandrare”.
Vi har i Skellefteå exempel på mycket goda resultat när det gäller introduktionsarbete. För att nämna ett sådant kan vi här nämna Nexus II. De har genom ett eget framtaget upplägg - där studier varvas med praktik i nära samarbete med företag – nått närmast sensationella resultat. Under en följd av år har mellan 80-100% av deltagarna i Nexus nått målet om egen försörjning. Och detta i ett betydligt sämre arbetsmarknadsläge än dagens och för en målgrupp där andra oftast når betydligt lägre resultat.
Vi anser att det är självklart att Skellefteå kommun skall nyttja externa lokala aktörer såsom Nexus i sitt integrationsarbete.
Andra goda exempel är Urkraft som utarbetat en metod för validering av de kunskaper och kompetenser som den enskilda personen inte omedelbart kan styrka via i Sverige giltiga betyg. Ett tredje gott exempel är Centrum för Vägledning och Validering (CV).
Migrationsverket räknar med att 38 000 personer kommer att ansöka om asyl i Sverige under 2007. Under de därpå följande åren beräknas nivån ligga på ca 35 000. Ungefär hälften av dessa asylsökande antas komma från våldets Irak. Till detta kommer anhöriginvandringen. Det ökande antalet asylsökande innebär en stor utmaning för kommunerna. Vi bör alltså rusta oss för att ta emot ett par hundra tusen flyktingar till Sverige de kommande åren, vilket med säkerhet innebär en betydande ökning även här i Skellefteå kommun.
Vi är övertygande om att flyktingmottagandet kan ske på ett mycket bättre sätt än tidigare. Men då behöver Sveriges kommuner lägga om kursen för flyktingmottagandet. I den här rapporten har vi studerat några kommuner som lyckats väl med introduktionen. En genomgående framgångsfaktor är något så enkelt och självklart som en lokal strategi för introduktionen. För till syvende och sist handlar det om ett synsätt på flyktingmottagande. I de kommuner där introduktionen inte ses som en sidoverksamhet, utan ingår i det långsiktiga tillväxtarbetet, fungerar också integrationen bäst.
För Allians för Skellefteå
Skellefteå 2007-10-29
För Allians för Skellefteå
Håkan Lindh, (fp), oppositionsråd
Helena Lindahl, (c), gruppledare
Bo Nilsson, (m), gruppledare
Maria Wiksten, (kd), gruppledare
Den socialdemokratiska integrationspolitiken på riksnivå har varit förödande för många av de mest utsatta i vårt samhälle. Något av det mest anmärkningsvärda är den gamla regeringens oförmåga att inse allvaret i det utanförskap och de ökade klyftor som var resultatet av den förda politiken.
Ett par dagar före Integrationsverket avvecklades 1 juli i år presenterades rapporten Integrationspolitikens resultat (Rapport 2007:05), en utvärdering av alla de mål och indikatorer som sattes upp av den socialdemokratiska regeringen. Rapporten är ett förödande bokslut över den socialdemokratiska integrationspolitiken och introduktionen av de nyanlända i kommunerna:
Inte ens hälften av de nyanlända som deltagit i kommunala introduktionsprogram har fått kontakt med arbetsmarknaden under det första året. Arbetsförmedlingarna har sällan tagit fram prova-på-platser eller ens bedömt de nyanländas yrkeskunskaper. Systemen har snarare stängt in de nyanlända i ett passiviserande utanförskap istället för att öppna dörrarna in på arbetsplatser och företag.
Under hela 2000-talet har Integrationsverket rekommenderat att introduktionen ska vara en heltidsaktivitet. Men de flesta nyanlända har inte ens haft aktiviteter 20 timmar per vecka och har till exempel inte kunnat läsa extrakurser i svenska.
Introduktionsersättningen som betalas till flyktingarna i de kommunala programmen har gjorts löneliknade endast i hälften av kommunerna. Istället har försörjningsstöd (socialbidrag) betalats ut. Nyanlända som jobbat extra har i många kommuner fått minskade ekonomiska bidrag i samma mån, så kallad inkomstavräkning, vilket inneburit att det inte lönar sig att arbeta.
Uppehåll i introduktionen under sommaren förekommer i många kommuner, och då tvingas de nyanlända gå direkt på sommarlov i stället för att börja lära sig de nödvändiga kunskaperna i svenska och om Sverige. I rapporten Integrationspolitikens resultat skriver Integrationsverket. ”Att personer i introduktion sällan erbjuds heltidsinsatser och att vuxna människor får ’sommarlov’ under introduktionen tyder också på att kommunen inte ser introduktionen som ett viktigt redskap för att skapa möjligheter för nyanlända att nå målet så effektivt som möjligt.”
Allians för Sverige har rivstartat arbetet med att förnya och förbättra flykting- och integrationspolitiken. Att avveckla Integrationsverket för att ge integrationspolitiken genomslag på riktigt är ett viktigt beslut. Nu måste varje sektor och varje myndighet ta ett ökat ansvar för att bidra till att bryta det utanförskap som fått fäste på så många ställen runtom i Sverige.
Det är viktigt att poängtera att integrationspolitiken handlar om utanförskapet, inte om invandrarskapet. Oavsett etniskt ursprung är det centrala problemet att många saknar makt över sin egen tillvaro och står utanför samhällets centrala arenor. Arbetslinjen och möjligheten till egen försörjning genomsyrar regeringens omläggning av arbetsmarknadspolitiken. För nyanlända handlar det om att bryta den passivitet som för alltför många präglar de första månaderna och åren i Sverige. Sysslolösheten lägger grund för utanförskap och bidragsberoende. Alliansregeringen har börjat arbetet genom att presentera flera nödvändiga reformer:
Nystartsjobb innebär att arbetsgivare inte behöver betala arbetsgivaravgift för personen under tiden man har ett nystartsjobb. För de flesta nyanlända gäller nystartsjobben de första tre åren de efter det att de fått uppehållstillstånd.
Instegsjobb innebär subventionerat arbete som alltid kombineras med deltagande i svenska för invandrare, SFI. Instegsjobben ska även innehålla handledande inslag. Lönesubventionerna uppgår till 50 % i offentlig sektor och 75 % i privat sektor och kan erhållas de 18 första månaderna efter beviljat uppehållstillstånd.
Stimulansersättningen utgår till kommuner som sluter treåriga avtal om flyktingmottagande. Ersättningen betalas ut utöver schablonersättningen och innebär att kommunerna får 10 000 kr per person de tar emot.
De kommuner som slutit avtal får också en premie på 20 000 kr för varje vuxen i åldern 18–64 år, som efter första året efter uppehållstillstånd har blivit godkänd i SFI eller skaffat sig praktik eller arbete under viss tid.
Regeringen utvidgar satsningen på kompetensutveckling av SFI-lärare.
För ensamkommande barn som får uppehållstillstånd får kommunerna ersättning för nödvändig vård även efter det att barnet fyllt 18 år fram till det att barnet fyllt 21 år.
Satsningar för att främja invandrares företagande genomförs samt införandet av en försöksverksamhet, så kallade nystartscentrum. Nystartscentrum införs i början av 2008 för att enskilda ska få snabb och välriktad hjälp, samt stöd att etablera sig i Sverige och på arbetsmarknaden.
För att uppnå målen för den nya integrationspolitiken satsas sammanlagt drygt 3600 miljoner kronor under åren 2007–2010, dvs drygt en miljard per år de kommande tre åren. Drygt 600 miljoner kronor av dessa läggs på det extra stimulansbidraget och drygt 400 miljoner kronor satsas på instegsjobben. Högskolorna får 46 miljoner kronor för att erbjuda kurser till invandrade akademiker för att deras kunskaper ska anpassas till vad som krävs på den svenska arbetsmarknaden.
Vi vet att det finns en bred politiskt vilja i Skellefteå om att vi ska ta vårt ansvar för flyktingmottagandet och integrationen. Men det gäller att vi verkligen satsar på en framgångsrik integrationspolitik. Det vinner vi alla på, inte minst våra nyanlända kommuninvånare.
Trots likartade förutsättningar har landets kommuner lyckats olika väl med integrationen, vilket framgår i rankningen som tidningen Fokus genomfört våren 2007. I sin undersökning har man valt fyra faktorer, nämligen ”Andelen utlandsfödda i boende i kommunen”, ”Storleken på flyktingmottagandet”, samt ”Arbetslöshet och ohälsotal i invandrargruppen”. Genomgången visar tydligt att det finns framgångsexempel i olika delar av Sverige, i både små och stora kommuner.
För Skellefteås del hamnade vi på en föga smickrande 152:a plats bland landets 190 kommuner. Särskilt anmärkningsvärt blir det då man tittar på faktorn arbetslöshet i invandrargruppen. Där hamnar vi sorgligt nog bland de 20 sämsta kommunerna, då Skellefteå återfinns först på 172:a plats.
När det gäller jämförelser mellan kommunerna när SFI-undervisning, visar det sig tyvärr att Skellefteå även här lyckas sämre än genomsnittet. Andel elever som godkänts i Skellefteå är 31 % mot 33% för samtliga kommuner. Motsvarande siffra för antalet som hoppar av sina SFI-studier är 37 % för Skellefteå mot 34% för de övriga. Anmärkningsvärt är dock att Skellefteås kostnader för en SFI-plats ligger på 66 800 kr medan den stannar på 30 700 kr i genomsitt i landet. Trots att vi satsar betydligt mer än andra, når vi alltså sämre resultat.
Än värre blir det om man studerar andel som deltar i modersmålsundervisning. Här är siffran för Skellefteå 1,2 % mot 8,2 % i samtliga kommuner. Denna stora avvikelse och vilka effekter den får, måste vi naturligtvis analysera grundligt – och åtgärda.
Det positiva med dessa jämförelser är dock att vi har alla möjligheter att studera och lära av andra kommuner. Vi har i denna rapport valt att lyfta fram två topplacerade kommuner i Fokus ranking – Falkenberg och Värnamo. Kommuner som är väl kända för att ha lyckats med sitt integrationsarbete. Vårt åtgärdspaket med konkreta förslag baseras delvis på erfarenheterna från just Falkenberg och Värnamo.
Falkenbergs framgångsfaktorer:
1. Tydliga krav och engagemang. Krav och tydliga regler präglar introduktionen, som anpassas till flyktingarnas engagemang. Ju mera engagemang desto större är chanserna att flyktingarna kan skaffa egen försörjning.
2. Flyktingintroduktion är en kompetensfråga och inte en socialtjänstfråga. Under introduktionstiden ska flyktingarna fokusera på arbetsmarknads- och utbildningsfrågor. Kontakter med socialförvaltningen bör undvikas till varje pris.
3. Social kompetens och svenska språket. Flyktingarnas vilja och engagemang att lära sig svenska koder och språket präglar introduktionen. Det är viktigt att förstå svenska koder och vara villig att anpassa sig till svensk kultur och samhällsliv.
I Falkenberg har 80 procent av flyktingarna egen försörjning efter introduktionsperioden på två till två och ett halvt år.
Den första frågan nyanlända får under introduktionen är: ”Hur ska du försörja dig i Sverige”? Under de fem första veckorna i introduktionsprogrammet tar de nyanlända fram sina egna individuella handlingsplaner. Kommunens personal fungerar som coacher. Introduktionsersättning utgår som ersättning för att de individuella handlinsplanerna följs. I den framgår vilka mål som ska uppfyllas, att aktivt deltagande förutsätts på heltid. Om inte kraven uppfylls utnyttjas karens i introduktionsersättningen och individens ersättning minskas.
Den första tiden av introduktionen syftar dels till att ta fram de individuella handlingsplanerna, dels till att flyktingarna ska visa engagemang och få förtroende för den mottagande kommunens personal. Flyktingarnas engagemang ses som nyckeln till framgång. Inledningsvis kartläggs därför engagemanget. Coachningen syftar till att bygga starkare engagemang hos individerna.
Samtidigt som flyktingarna får introduktionsersättning har de möjlighet att tjäna extra på arbete. Kravet är att de uppvisar anställningsbevis och lönespecifikation. Detta uppmuntrar flyktingarna att skaffa arbete och detta är ofta vägen in på arbetsmarknaden.
Flyktingintroduktionen bör vara frikopplad från socialförvaltningen och ha direkt koppling till utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. Organisatoriskt bör flyktingmottagandet inte ligga under social-, omvårdnads- eller omvårdnadsnämnder. Det är också viktigt att följdenligt matcha rätt yrkesgrupper att arbeta med de nyanlända. I Falkenberg jobbar ett team bestående av 4–5 personer med olika kompetenser för att introducera och coacha flyktingarna.
Introduktionsersättningen ligger på en något högre nivå än försörjningsstödet (socialbidrag) och är som sagt ersättning för arbetet med de individuella handlingsplanerna.
Kommunens anställda fungerar som coacher och prioriterar kontakter med företagen för att etablera goda relationer och få fram praktikplatser. Men det är de nyanlända själva som utifrån sina handlingsplaner får skaffa fram praktikplatser och kontakta företagare. Statistik visar ju att det bara är en tredjedel av nya jobb som kommer till arbetsförmedlingens kännedom. Därför är det viktigare att flyktingarna tar saken i egna händer och med hjälp av lokala företagarregister kontaktar arbetsgivare direkt.
AMI i Falkenberg har länge samarbetat med Manpower. En grund för samarbetet var en undersökning som köptes från Manpower där vardera fyra män och kvinnor fick testa när de är anställningsbara. Utifrån detta har olika kriterier för social kompetens, språk och utbildning tagits fram så att flyktingarna i Falkenberg vet vad de måste uppfylla för att bli anställningsbara. Anställningsbara flyktingar anställs ofta av Manpower. Tillväxten i bemanningsföretagen är generellt sätt stark för närvarande. Manpower gör reklam att de ska nyanställa 10000 personer under 2007 och kommunerna bör utnyttja detta tillfälle.
Situationen för arbetsförmedlingarna är pressad. Arbetsförmedlare ansvarar vanligtvis för flera hundra arbetssökande. En granskning från Riksrevisionen (2006:19) visar att arbetsförmedlingarna inte heller prioriterar arbetslösa flyktingar.
Asylsökande och flyktingar med yrkesexamen samt kvalificerade yrkesarbetare ska erbjudas anpassade program för att snarast komma i praktik och i vidareutbildning.
Nyckeln är att anpassa språkutbildningarna efter individuella behov. Det kan betyda att specialkurser ges – t.ex. Svenska för företagare, Svenska för mammor, etc. De som aldrig tidigare gått i skola ska inte behöva göra det när de kommer till Sverige.
Språkutbildningen bör också innehålla flera moment om svensk kultur och samhällsliv. Tonvikten ligger på att lära sig svenska koder så att de nyanlända ska förstå den svenska kulturen och ha lätt för att passa in på svenska arbetsplatser.
Hur följs de flyktingar som gått i introduktionsprogrammet upp? AMI i Falkenberg följer upp de flyktingar som gått introduktionen mycket noggrant.
Värnamos framgångsfaktorer
1. Jobb, jobb, jobb. Tydligt jobbfokus i introduktionen.
2. Socialt kapital. Värnamo och hela regionen kännetecknas av det sociala engagemanget i företag, föreningar och andra organisationer. Nätverken och föreningarna öppnar dörrar för de nyanlända, som därför har lättare att skaffa sig sociala kontakter.
Värnamo har korats till landets bästa kommun i integration i en undersökning i tidskriften Fokus. I kommunen bor en hög andel utlandsfödda eller barn till föräldrar där båda är födda utomlands (6 050 personer = ca 19 %). Arbetslösheten och ohälsotalet är lågt bland invandrarna. Dessutom tar kommunen emot en hög andel flyktingar varje år. 2006 kom 98 flyktingar till Värnamo och 2007 förväntas antalet flyktingar även i år överstiga avtalet med Integrationsverket, som varit att ta emot 30 flyktingar per år.
De nyanlända skrivs in på heltid i Värnamo Arbetsmarknadscenter. Inom socialtjänsten finns en styrgrupp med representanter från arbetsmarknadssektionen, samt invandrar- och ekonomisektionen som tillsammans med flyktingen arbetar fram introduktionsplanen. Varje person med introduktionsersättning får större möjligheter att träna sig svenska språket. I regel går man på SFI på förmiddagen och har praktik/arbete på eftermiddagen. Ibland går det ordna fram en praktikplats direkt och då påbörjas den samtidigt med SFI-undervisningen. I de flesta fall dröjer det dock några veckor innan en praktikplats kan skaffas fram. Där finns tre praktiksamordnare (varav en i huvudsak arbetar med flyktingar och invandare). De praktikplatser som ordnas fram är till 70-75 procent inom näringslivet och resterande inom den offentliga sektorn.
Under en månads tid ersätts praktiktiden för en del genom att få del av samhällsinformation från olika myndigheter, organisationer och religiösa samfund. Det sker i samverkansprojektet "Steget in i Värnamo" som bedrivs mellan kulturförvaltningen och invandrarbyrån.
Sedan 2005 betalas introduktionsersättning till flyktingarna för att de uppfyller introduktionsplanen. Ekonomiska morötter finns vid extra arbete.
Värnamo Internationella Vänner är ett nätverk som ordnar olika träffar för nyanlända. Föreningen drivs av olika organisationer och föreningar. Det sociala kapitalet i Värnamo byggs upp av småföretagsamhet, aktiva nätverk, föreningar och frikyrklighet. Detta förbättrar och underlättar välkomnandet och inkluderandet av de nyanlända.
Föreningen engagerar också 50-talet familjer som ställer upp som värdfamilj/person åt de nyanlända.
Kommunen avslutade i våras EU-projektet Integration och företagande. 21 invandrare från 18 länder har i cirka ett halvt år gått en starta-eget-utbildning. Utbildningen ledde till att 8 invandrare startade företag.
Sedan 2003 ansvarar Medborgarnämnden för Invandrarbyråns verksamhet. Nämnden ansvarar också för arbetsmarknadsfrågor, samt individ- och familjeomsorg. Flyktingintroduktionen prioriteras i en aktiv målstyrning i konkreta mål avseende minskad utbetalning av försörjningsstöd och andel flyktingar som ska ha egen försörjning efter introduktionen.
Kommunstyrelsen satsar 3 miljoner i stöd till olika integrationsprojekt. Här kan föreningar/förvaltningar ansöka om stöd till olika projekt.
| |