 | Lars Åhman |
 | Stina Engström |
 | Åsa Gustafsson |
Metod
Siffrorna i den här rapporten har huvudsakligen sammanställts från Skolverkets databas för jämförelsetal. Databasen innehåller statistik på kommunnivå, i vissa fall fr o m 1992. Databasen nås via Skolverkets hemsida, eller direkt på http://www.jmftal.artisan.se/.
I databasen ingår statistik som publicerats i Skolverkets rapporter om barn, elever, personal, utbildningsresultat samt kostnader på kommunal nivå (jämförelsetal). Skolverkets statistik är i sin tur hämtad från Skol- och kulturkontoret.
Tidsserierna i rapporten varierar i fråga om längd. Skälet till det är att jämförelsetal inte alltid finns för att kunna skapa så långa serier som vore önskvärt.
Allt färre elever klarar grundskolan
Andelen elever som är behöriga för gymnasiestudier har fallit från dryga 95 % till knappa 90 %. Frågan är om det stoppar där, eller om Skellefteås elever faller ytterligare?
DIAGRAM 1: Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan 1998-2005, i Skellefteå och riket som helhet.
För att vara behörig till gymnasiet krävs godkänt betyg i svenska, engelska och matematik. Det betyder att en elev kan vara behörig till gymnasiet, men samtidigt inte nått målet i något eller några av skolämnena utöver de uppräknande. Också i detta fall märks en ökning av andelen elever som inte når grundskolans mål.
DIAGRAM 2: Andel elever i Skellefteå kommun som inte uppnått målen i ett, flera eller alla ämnen 1999-2005.
Folkpartiets undersökning visar att:
1) färre elever blir behöriga till gymnasiet i Skellefteå
2) Skellefteå kryper snabbt ner mot riksnivån.
Grundskolans ekonomi allt magrare
Skälen till att färre klarar målen kan vara många. Naturliga variationer mellan åren, knepiga hemförhållanden m m. Viktigare anser vi dock vara de allt knappare resurserna för en elev i grundskolan. Resurser som räcker till mindre stödtimmar, färre skolböcker och hjälpmedel.
Fram till sekelskiftet satsade Skellefteå mer på varje grundskoleelev än i övriga Sverige. Det var en klok satsning, som också resulterade i större andel gymnasiebehöriga i vår kommun. Samtidigt ska man komma ihåg att inte ens under 90-talet räknades grundskolepengen upp med pris- och löneökningen varje år. Urgröpningen hade redan påbörjats.
Under 2000-talet har tendensen stärkts. Uppräkningen av skolpengen i Skellefteå har inget av åren täckt pris- och löneökningen. Dessutom har (s) och (v) som styrt skolpolitiken under perioden valt att prioritera grundskoleeleven lägre än vad man gjort i övriga Sverige. 2004 satsade Skellefteå kommun 2 600 kr mindre per grundskoleelev än genomsnittet i riket.
DIAGRAM 3: Kostnad totalt för skolhuvudmannen, per elev, i Skellefteå och riket
Folkpartiets undersökning visar att:
3) Skellefteå sedan sekelskiftet satsar mindre på grundskolan än genomsnittet.
4) År 2004 satsade Skellefteå kommun 2 600 kr mindre per grundskoleelev än genomsnittskommunen i riket.
Undervisning och lärartjänster
Mindre pengar till grundskolan är allvarligt. Återstår att reda ut vad denna mindre penningsumma används till.
Det visar sig att också undervisningen – skolans mest centrala uppgift - satsar Skellefteå kommun mindre på i kronor och ören räknat sedan ett par år tillbaka. Undervisningens andel av totalkostnaden är dock idag ungefär densamma i Skellefteå som i riket.
DIAGRAM 4: Kostnad per elev för undervisning i Skellefteå och riket.
Den stora posten inom undervisningskostnaden handlar om lärarlöner.
Det är omvittnat att bra lärare är en nyckelfaktor för bra skolresultat. Vad betyder då undervisningssiffrorna för den duktiga lärarkåren i Skellefteå?
Diagram 5 visar att Skellefteå har fler lärare anställda per 100 elever än i övriga landet. Det är naturligtvis bra för skolans kvalitet. Bra är också att hela 97 % av lärarna i grundskolan har pedagogisk utbildning. Motsvarande siffra i genomsnittskommunen är 86 %.
Samtidigt betyder den högre lärartätheten och den mindre undervisningskostnaden att lönen är lägre för skelleftelärarna. Om de haft en likvärdig lön med sina kollegor i genomsnittskommunen, skulle undervisningskostnaden i Skellefteå legat uppemot 5 % högre än rikssiffrorna, eller 2 785 kr högre än vad kommunen ligger idag.
God kvalité för elever med högre lärartäthet i all ära, men vilka signaler skickar Skellefteå till lärarkåren? Varför ska den fortsätta att lägga ner sin själ för att stötta och hjälpa elever just i vår kommun, när lönen är bättre på andra håll i landet? Vi ser stora faror för framtiden med den politik som majoriteten i Skellefteå för!
DIAGRAM 5: Lärare (heltidstj) per 100 elever i Skellefteå och riket.
Folkpartiets undersökning visar att:
5) Skellefteå kommun har högre lärartäthet och fler lärare med pedagogisk utbildning
6) Undervisningskostnaden med tanke på detta är låg
Läromedel och elevvård
Färre kronor totalt till grundskolan samt färre till undervisning. Hamnar pengarna i Skellefteå i stället på läromedel?
Nej. Diagram 6 visar att läroböcker, utrustning och skolbibliotek också ligger lägre än rikssnittet. Drygt 18 % lägre!
DIAGRAM 6: Kostnad per elev för läromedel/utrustning/skolbibliotek i Sverige och riket.
Inte heller elevvården – skolsköterskor, kuratorer, SYV:are – väljer de styrande i Skellefteå att satsa på. Här är kostnaderna i Skellefteå drygt 42 % lägre än i genomsnittskommunen.
DIAGRAM 7: Kostnad per elev för elevvård, Skellefteå och riket.
Folkpartiets undersökning visar att:
7) Skellefteå satsar väsentligt mindre på läromedel, utrustning och bibliotek.
8) Skellefteå satsar drygt 42 % mindre på elevvård.
Slutsatser för grundskolan i Skellefteå
Lärare och övrig personal i grundskolan gör ett förträffligt arbete – det kan inte nog understrykas. Men i längden kan de inte trolla med knäna. Inte trolla bort det faktum att resurserna för undervisning gröps ur alltmer.
För att komma tillrätta med detta kräver Folkpartiet förändringar av skolpolitiken i Skellefteå. Fem av våra mest centrala förslag är:
Mer resurser till grundskolan
Folkpartiet har prioriterat mer pengar till Barn- och grundskolenämnden i budgetarbetet. För detta år hade det betytt 4 miljoner kronor mer till tidiga insatser i grundskolan. Dessutom har Folkpartiet i det interna nämndsarbetet, och med den snålare (s)-budget som fullmäktige antagit, velat räkna upp grundtilldelningen per elev med 740 respektive 800 kronor.
En Läsa-skriva-räkna garanti
Elever med svårigheter i svenska och matematik ska garanteras hjälp och stöd tidigt. Det kan handla om extra undervisning, tillgång till speciallärare, läxläsningshjälp och kompensatoriska hjälpmedel. I sista hand ska en extra termin eller årskurs erbjudas efter lågstadiet.
Upprioritera lärare
Kunniga och engagerade lärare är avgörande för kvalitén i skolan. Lärarlegitimation ska införas. Lärare ska ha god kompetensutveckling. De ska vara behöriga i de ämnen de undervisar i. Lönen ska lyftas.
Inför ordningsomdöme
Ett ordningsomdöme ska ges i samband med utvecklingssamtalet/ terminsbetyget.
Skriftliga omdömen
Erbjud skriftliga omdömen från första klass, för att göra informationen till föräldrar och elever enkel och tydlig.
I globaliseringens tid avgör kunskapen. Skellefteås, och Sveriges, väg i världsekonomin är inte låglönekonkurrens utan kunskapskonkurrens.
- Vi ska inte vara billigare. Vi ska vara bättre!
 |  |