 | Lars Åhman |
 |  |
Vad som händer med rehabilitering, terapin och de sociala kontakterna för de äldre?
Interpellation till Socialnämndens ordf 2007-05-25
Den s k strukturomvandlingen av äldreomsorgen förutsatte att ett mycket stort antal äldreboendeplatser (drygt 500) under en femårsperiod skulle avvecklas i Skellefteå kommun. Folkpartiet motsatte sig denna kraftiga neddragning, då vi menade att kommunen inte skulle klara det stora behov av omsorg som våra äldre har rätt till. Vi varnade också för att ensamhet och isolering skulle bli följden.
Det senaste året har verkligheten hunnit ikapp och kommunen har beslutat att justera upp strukturplanen med ca 100 platser. Ett glädjande steg i rätt riktning. Trots detta kvarstår faktum att Skellefteå idag har betydligt färre äldreboenden än för ett par år sedan.
Ett argument som de partier som drev igenom strukturomvandlingen flitigt använde, var att man skulle satsa mer på förebyggande verksamhet. Enkelt uttryck skulle de äldre förbli piggare och aktivare genom en aktiv rehabilitering, terapiverksamhet och sociala insatser. De ideella frivilliga insatserna lyftes fram som en stor möjlighet som skulle stöttas.
Nu får vi gång på gång signaler på att även dessa verksamheter rycks undan eller försvåras. I Boliden t ex har man jobbat aktivt tillsammans med de äldre och tillsammans med frivilliga ideella krafter, för att driva terapiverksamhet, ordna utflykter mm. Nu upplever man att mycket av detta äventyras av socialförvaltningens inställning och beslut.
Med anledning av detta vill jag fråga:
1. När det gäller de äldre i Boliden, hur blir det med terapin och de sociala insatserna? Vem håller i verksamheten och lokalen? Hur blir det med stödet till de ideella krafterna, med tillgången till rehabilitering och sjukgymnastik, m m
2. När det gäller övergripande för de äldre i hela Skellefteå kommun. Hur ser socialnämnden på behovet av rehabilitering, terapi och social verksamhet? Hur planerar Ni att möta och lösa detta i framtiden?
 | Håkan Lindh |
Maten för de äldre
Interpellation till Socialnämndens ordf 2007-04-17
Maten spelar en stor roll för människors trivsel och välbefinnande. Även äldre personer behöver få äta mat som luktar och smakar för att behålla aptiten.
På socialkontoret pågår just nu en utredning kring de äldres matsituation. Bland de huvudområden som ses över finns maten (som ska vara god, aptitlig, säker och serveras så att matlusten stimuleras), personalen, miljön, ansvar och uppföljning. Det är bra utgångspunkter, och folkpartiet ser fram emot den förbättring av de äldres matsituation som vi hoppas blir följden av utredningen.
För äldre som har hemtjänst och inte vill eller kan äta på närmaste skolbespisning, levereras matlådor. Dessa matlådor stimulerar inte allas matlust som skulle vara önskvärt. Det räcker inte heller att systemet kompletteras av att hemtjänstpersonalen kan stå för ”enklare tillagning”, t ex koka ägg eller koka gröt.
Därför väcker beslutet i Malmö kommunfullmäktige intresse. Där erbjuds äldre som får hjälp av hemtjänsten från halvårsskiftet att minst en gång per vecka få mat som är lagad i hemmet eller att få äta sin måltid utanför den egna bostaden, i gemenskap med andra äldre.
I TV-programmet ”Landet runt” lördag den 7 april visades ett reportage från Sydnytt om hur det kan komma att gå till i Malmö. Bo Hagström från programmet "Solens mat" plockade matkorgen full och gick hem till en 81-åring för att laga mat som luktar och smakar. Det blev torskrygg med citronsabayone samt till detta vitt vin (italienskt, får man förmoda).
Så vill jag ha det om jag också får bli 81 år (dock utan just Bo Hagström som kock)!
En god och näringsriktig kost inom äldreomsorgen motverkar ohälsa, samtidigt som otrygghet och isolering bland de äldre kan brytas. Skellefteå, tycker jag, har en del att lära av Malmö.
Med anledning av detta vill jag fråga
1. Hur ställer du dig till att införa ett system liknande det i Malmö också i Skellefteå, ett system med lagad mat i hemmet minst en gång i veckan?
2. Hur kan Skellefteå erbjuda sina äldre med hemtjänst att få äta tillsammans för att den vägen bryta isolering och otrygghet?
 | Lars Åhman |
Kommer Skellefteå att införa regeringens lärlingsutbildningar?
Interpellation till Gymnasienämndens ordförande april 2007
Alliansregeringen genom skolminister Jan Björklund (fp) har föreslagit att Sverige ska göra som många andra länder – införa riktiga och moderna lärlingsutbildningar. Alla ungdomar vill inte bli akademiker, och näringslivet behöver kvalificerade yrkesarbetare. Ambitionen är att kvalitén i yrkesutbildningarna ska höjas. Därför anslår regeringen drygt en halv miljard kronor som en möjlighet – för de kommuner och skolor som är intresserade av att införa lärlingsutbildningar. Och som ansöker om detta.
Regeringens förslag till lärlingsutbildningar innehåller bl.a. följande:
Lärlingsutbildningen ska vara en sökbar variant inom yrkesprogrammen.
Halva utbildningstiden ska vara förlagd till en arbetsplats, för att garantera att eleverna får ta del av de senaste rönen och de modernaste yrkeskunskaperna.
Anställning av eleven blir tillåten.
Möjlighet att reducera kärnämnen införs, dock måste eleven läsa minst 500 gymnasiepoäng där svenska, engelska, matematik, samhälle, historia, religion och idrott ska ingå.
Eleven ska ha rätt att läsa in högskolebehörighet både under gymnasiet och på komvux.
Arbetsplatser som erbjuder sig att ta emot, utbilda och handleda lärlingar ersätts ekonomiskt av kommunen. Ersättning till företagen ges dels för praktikplatsen dels för handledarutbildning. Kommunen får 25 000 kronor per år och lärlingsplats i ersättning från staten.
Lärlingsråd med företrädare för skola, företag och fackförbund ska införas i de kommuner som startar lärlingsutbildningar.
Socialdemokraterna i Skellefteå med Bertil Almgren i spetsen har tidigare varit starkt kritisk till Folkpartiet och Alliansens förslag till riktiga lärlingsutbildningar. Man kan befara att detta skulle kunna leda till att (s) i Skellefteå säger nej till regeringens lärlingssatsning, tackar nej till de statliga miljonerna och att våra ungdomar därmed missar denna möjlighet.
Därför vill jag fråga gymnasienämndens ordförande:
Kommer Du att verka för att Gymnasienämnden i Skellefteå ansöker om att starta lärlingsutbildningar i enlighet med regeringens förslag?
| Håkan Lindh |
Hur tas möjligheten till Nystartsjobb, Instegsjobb och Nyfriskjobb tillvara i Skellefteå kommun?
Interpellation till Personalnämndens ordförande 2007 09 27
Allians för Sverige gick till val på att bryta det stora utanförskapet i vårt land. Ett utanförskap som inneburit att över en miljon människor som vill - och med rätt insatser skulle kunna - ta ett jobb, har stängts ute. Alliansregeringens insatser på området har hittills varit framgångsrika. Under det första året har 135 000 personer gått från utanförskap till en egen försörjning.
Enligt min mening är den viktigaste förklaringen förutom högkonjunkturen de insatser som gjorts för att fler jobb skall komma till, samtidigt som trösklarna för dem som stått allra längst från på arbetsmarknaden slipats ned.
Nu i samband med Budgetpropositionen 2008 tar regeringen ytterligare steg. Nu utökas möjligheten för vår kommunen att som arbetsgivare att bidra till att minska utanförskapet i Skellefteå, tack vare satsningen på nystart- instegs och nyfriskjobben.
Nystartsjobb innebär att ett företag inkl kommunala bolag kan anställa en person som varit arbetslös i 1 år (för ungdomar 6 månader) till en lägre kostnad. Företaget blir befriad från arbetsgivaravgift under lika lång tid som personen varit arbetslös. Denna insats utvidgas nu till att gälla fler och möjlighet öppnas även för våra förvaltningar fr.o.m. 2008-01-01.
Instegsjobb är en insats för att främja integrationen av våra nyanlända svenskar. Det innebär att kommunen endast behöver betala 50% av lönekostnaden, resten står staten för. Denna insats har varit tillgänglig för kommunen sedan juli 2007.
Nyfriskjobb är en ny reform för att underlätta återinträdet på arbetsmarknaden för personer som varit långtidssjukskrivna. Förslaget innebär att kommunens lönekostnader minskas med dubbla arbetsgivaravgiften för varje person vi anställer som varit sjukskriven i mer än ett år.
Jag anser att det är ytterst angeläget att Skellefteå kommun tar tillvara de möjligheter som Alliansregeringen skapar. Framför allt av medmänskliga skäl. Här kan även vi hjälpa till att öppna de dörrar som så länge varit stängda för så många människor i utanförskapets Sverige. Det är det viktiga, avgörande argumentet!
Men en bonuseffekt med Nystarts- Instegs- och Nyfriskjobben är också att vi kan anställa fler medarbetare till en lägre kostnad. Personer som självfallet kommer att bidra till att förbättra kommunens service till våra kommuninvånare.
Med anledning av detta vill jag fråga:
1. Hur har kommunen hittills nyttjat de möjligheter jag här beskrivit?
2. Vilka planer finns för att nyttja Nystarts- Instegs- och Nyfriskjobben framöver?
| Håkan Lindh |
Skolbibliotek för grundskoleelever?
Interpellation till Barn- och grundskolenämndens ordförande 2007-11-20
Årets skolbibliotek är ett årligt pris som instiftades 1994, från början med Sveriges Författarförbund som utdelare, men numera står Nationella skolbiblioteksgruppen bakom priset.
Gruppens syfte med priset är att, som man säger på sin hemsida, sätta strålkastarljuset på nödvändigheten av välutrustade, väl fungerande och moderna skolbibliotek. Pristagaren å sin sida får förutom äran, ett diplom, ett författarbesök, och under kommande året ett vandringspris i form av en tavla av Sven Nordqvist.
För ett par veckor sedan gick årets pris till en skola i Löddingköpinge. Bland tidigare års pristagare finns skolor på orter som Västervik, Älmhult, Fiskebäck, Värmdö, Bålsta, Lund och Huddinge.
Vad som lyfts fram vid en nomineringsansökan är bl a målsättning, målmedveten och välplanerad pedagogisk användning, tillgänglighet, personal och mediabestånd.
Enligt tillgängliga statistik på riksnivå har bara 53 % av grundskoleeleverna tillgång till ett bibliotek som är bemannat minst sex timmar i veckan eller är integrerat med ett folkbibliotek. Således är bortfallet stort för de som kan komma i fråga om priset.
Med anledning av detta vill jag fråga hur det ser ut för skolbiblioteken på grundskolorna i Skellefteå kommun:
1. Hur stor andel av Skellefteås grundskoleelever har tillgång till ett bibliotek som är bemannat med utbildade bibliotekarie minst sex timmar i veckan, eller är integrerat med ett folkbibliotek?
2. Vilka insatser bedömer Du behövs för att varje grundskolelev i Skellefteå ska ha tillgång till ett skolbibliotek med utbildad bibliotekspersonal?
3. Anser Du att Skellefteås skolbibliotek/integrerade folkbibliotek har fått förutsättningar från politiskt håll att kunna ansöka om titeln Årets skolbibliotek?
| Lars Åhman |
Vad händer med Klintforsån?
Interpellation till Tekniska nöämndens ordförande 2008 02 26
Våren 2003 skrev jag en motion om att restaurera en damm vid Klintforsån. Motionen var uppe för behandling i Kommunfullmäktige två år senare d v s 2005, då den återremitterades för att återkomma till KF 2006.
Ur KF:s protokoll 2006-01-24 framgår bl.a. följande:
”En förstudie av fiskesituationen har utförts under 2005. Den har resutlterat i ett samarbetesprojekt mellan kommunen och fiskevårdföreningarna som syftar till att återställa Klintforsån. Detta eftersom den är en av de sista biflödena till Skellefteälven som fortfarande finns möjlighet för havöringen att komma åt. Förarbetet beräknas starta under 2006 och konkreta åtgärder påbörjas under 2007. Motionärens frågeställning kommer där att beröras i ett helhetsperspektiv för Klintforsån och förnyade samråd och informationsmöten kommer att ske med samtliga markägare längs Klintforsån under 2006.”
Det är naturligtvis av intresse för såväl fullmäktiges ledamöter som kommuninvånarna på vilket sätt som tekniska nämnden fullgjort sitt åttagande.
Med anledning av detta vill jag fråga:
1. Vad har hänt i ärendet? Har det hänt något?
2. Har markägarna blivit inbjudna till förmyade samråd och informationsmöten?
3. Om så är fallet, när och vem har kallat och hållt i mötena? Finns det protokoll?
4. Om inte något har hänt, var står man idag i arbetet? Har ärendet hamnat i en låda och glömts bort?
5. Områdes röjning sker med 5 års intervall och senast utfördes det 2003. Kommer det då att röjas under 2008?
 | Stina Engström |
Garanterad undervisningstid
Interpellation till Barn- och grundskolenämndens ordf 2008 06 13
I Norra Västerbotten kan man den 10 juni läsa om hur neddragningarna i grundskolan slår i Boliden. Klass 9 föreslås exempelvis bestå av 37 elever.
I artikeltexten står att man jobbar med att dela klassen så ofta som möjligt. ”Då kan den ansvarige läraren ha båda grupperna samtidigt, i var sitt rum. När hon/han inte är i en grupp så finns en assistent eller annan resurs där.”
En timplan finns fastställd för grundskolans nio år av riksdag och regering, en timplan som anger den minsta garanterade tid varje elev har rätt att få lärarledd undervisning i olika ämnen. Totalt handlar det om 6 665 undervisningstimmar á 60 minuter. För att peka på några ämnen handlar det för ämnet idrott om 500 timmar, svenska 1 490 timmar, engelska 480 timmar, matematik 900 timmar, SO-ämnen 885 timmar och NO-ämnen 800 timmar.
Hur ska en högstadieskola som väljer den modell som presenteras för Boliden kunna nå den garanterade undervisningstiden?
Dessutom kommer det i den nya skollagen att införas krav på att endast i ämnet behörig lärare får sätta betyg. På samma sätt har ett betänkande lagts om att det ska krävas legitimation för att en lärare ska vara behörig att undervisa i skolan, ett förslag som torde genomföras om ett par år.
Hur ska en högstadieskola som väljer den modell som presenteras för Boliden kunna få behörig, legitimerad lärare med fullödigt underlag för betygsättning i ämnena?
Som synes väcker organisationen av grundskolan i Skellefteå kommun genom exemplet Boliden en rad frågor. Grundfrågan blir därför hur kommunens förvaltning av grundskolan stämmer överens med statligt beslutade lagar och förordningar.
Med anledning av detta vill jag upprepa mina frågor:
1. Hur ska en högstadieskola som väljer den modell som presenteras för Boliden kunna nå den garanterade undervisningstiden?
2. Hur ska en högstadieskola som väljer den modell som presenteras för Boliden kunna få behörig, legitimerad lärare med fullödigt underlag för betygsättning i ämnena?
| Lars Åhman |
| |