Stäng och flytta vårdcentralerna Erikslid och Heimdal till lasarettet i Skellefteå, exempelvis där Norrböle vårdcentral tidigare varit inhyst. Norrböle VC sorterar under Heimdal för närvarande, men var tidigare en självständig vårdcentral.
Denna placering av vårdcentralerna skulle ge personalen och patienterna närmare och direkt kontakt med själva lasarettet, vilket sparar tid och pengar. Man har då samtidigt tillgång till röntgen och snabba ingripanden vid akuta sjukdomstillstånd och läkarna kan snabbare och enklare ha kontakt med fler specialister på ett direktare sätt.
Kapaciteten i vården skulle därvid öka.
Läkarens effektivitet skulle också kunna ökas ifall han/hon frigörs från dator-användande och skrivarbete, vilket naturligtvis bäst och snabbast sker genom att specialutbildade läkarsekreterare i större antal finns till hands. Även sjuksköterskorna måste frigöras från datorerna och hellre ägna sig åt egentliga sjukvårdande uppgifter.
Alltför mycket tid går åt till datorskrivande och användande av datorer bland vårdpersonalen med huvudsakliga uppgifter att vårda och har liksom blivit legitimerat och åberopas för lönepåslag trots att det är en kameral, ej vårdande, uppgift.
Läkaren bör ha tillgång till närvarande sekreterare vid journalföring och intygsskrivande direkt och samtidigt med patientens besök hos honom. På detta vis ökar man kapaciteten och effektiviteten samtidigt som patienten kan ha direkt kontakt med läkare och får sin journal rätt nedtecknad. Och kan kontrollera.
Det nämnda skulle skapa ännu mer engagerad personal och skapa högre löneintäkter för läkare och sjuksköterskor som måste känna större tillfredsställelse och lättnad i sitt egentliga uppdrag.
Politikerna måste ta tag i dessa frågor och Socialstyrelsen måste låta läkarna åter ha Medicinalstyrelsen som sin huvudman. Sakkunnigheten och specialiseringen skulle öka bland vårdpersonalen utan inblandning av så stor mängd politik vid avgörande beslut i vårdfrågor. Läkarkåren måste omgående återfå förtroendet att sköta sin egen organisation.
Telefonkonsultationen som tillämpas i allt högre utsträckning på patienternas bekostnad måste bort. Alltför stora misstag, missförstånd och felbedömningar görs genom detta. Sjuka människor känner sig otrygga med detta nya påfund.
Vården måste göras mer oberoende av politiken. Religiösa samt idrottsliga och andra särbehandlingar måste bort från sjukhusen. Alla medborgare har rätt till en demokratisk vård utan särbehandling eller diskriminering på grund av härkomst, ras, religion, status i samhället och dylikt. Alltför mycket sådant har visat sig förekomma inom sjukvården.
Genom dessa åtgärder skulle medborgarna känna större tillit till vården och antalet organdonatorer skulle sannolikt bli fler om medborgarna känner större samhörighet med vårdapparaten. Det har blivit en alltför stor penningfråga om man ska få vård och hjälp eller inte vilket jag anser ovärdigt ett demokratiskt land som Sverige med all dess spetsteknologi
och som ligger i framkant vad gäller forskning och utveckling inom sjukvården.
![]() | Jarle Marklund |
Skellefteå kommunfullmäktige ska idag diskutera och fastställa budget för åren 2004-2006.
Som de flesta kommuner och landsting står vår kommun inför stora utmaningar. De tillgängliga ekonomiska resurserna urholkas successivt, samtidigt som behoven är oförändrat stora, eller i många fall ökande.
Detta faktum brukar resultera i konkreta planer för hur ekonomin långsiktigt skall stärkas, med tydliga långsiktiga prioriteringar och ett intensivt förnyelse- och utvecklingsarbete. Krismedvetandet banar väg för eftertanke och nytänkande.
Dock inte i Skellefteå.
Här präglas det förslag som kommunstyrelsen idag lägger på fullmäktiges bord fortfarande av kortsiktiga ettårslösningar, bristfälliga prioriteringar och en uppenbar avsaknad av verkligt nytänkande.
Folkpartiet beklagar detta. Vårt råd till fullmäktiges ledamöter är att ha följande sex punkter för ögonen när man lägger fast kursen för de kommande tre åren.
1. VAR LÅNGSIKTIG
Fullmäktige bör anta en långsiktig, väl genomarbetad treårsbudget med tydlig inriktning för kommunens verksamheter. I denna budget skall det göras tydligt att år 2006 är den avgörande målpunkten. År 2004 är bara ett första etappmål. Det andra etappmålet 2005, måste man omgående börja jobba med föratt uppnå. Det går inte längre att bara ta ett år i taget.
Verksamheterna måste få ett tidigt och tydligt budskap om vad som gäller.
- Kursen är fastlagd. Nu har Ni har tre år på Er att anpassa verksamheten.
2. VÅGA PRIORITERA
Budgeten bör innehålla en tydlig ekonomisk prioritering för att långsiktigt frigöra resurser till skolan och omsorgerna. Skellefteå kommun måste alltid i första hand klara sitt huvudåtagande. En bra start i livet för våra barn och ungdomar. En god omsorg om våra gamla, handikappade och andra grupper i stort behov av samhällets stöd. Här måste vi skjuta
till betydande resurser de kommande åren. Men för att klara det måste vi samtidigt våga välja bort. Ställa oss frågan vad kommunen ska syssla med - och vad kommunen INTE ska syssla med.
3. STÄRK EKONOMIN
Fullmäktige bör fastställa en treårsplan som för varje år genererar ett successivt starkare driftsresultat. Detta för att vi ska komma upp till det man brukar kalla den utvecklande resultatnivån. Det innebär att Skellefteå kommun får en större säkerhet mot plötsliga konjunktursvängningar. Samtidigt skapar vi handlingsutrymme för offensiva satsningar,
såsom ett nytt teater- och konserthus, utbyggnad och upprustning av Eddahallen, utveckling av isstadion till arenahall, ny bollhall eller ett visningsmagasin på Nordanå.
4. LÅS UPP VERKTYGSLÅDAN
Fullmäktige bör öppna möjligheterna till förnyelse av formerna för att bedriva kommunal verksamhet. Skellefteå kan inte fortsätta att vara en av de sista kvarvarande isolerade öarna i ett kommunsverige stadd i snabb utveckling. Verksamheterna måste få tillgång till alla tillgängliga verktyg för att klara effektivisering och kvalitetsutveckling.
Personalens idéer och kompetens måste tas till vara.
5. OPTIMERA TILLGÅNGARNA
Kommunen äger, förvaltar och driver ett stort antal fastigheter, ett flertal företag, tusentals hektar produktiv skogsmark och en uppsjö av olika verksamheter. Denna kommunala diversebutik är till viss del nödvändig att upprätthålla, men omfattningen av ägandet måste kontinuerligt ses över. Vad bör säljas, vad bör omstruktureras och vem ska sköta drift
och förvaltning för att det skall bli optimalt för kommuninvånarna?
6. FÖRNYA TILLVÄXTPOLITIKEN
Det finns för närvarande flera positiva tendenser i Skellefteå, som ger hopp och framtidstro i vår kommun. Kommunen har äntligen fått ett tillväxtkontor som jobbar med tillväxt och marknadsföring, något som oppositionen krävt sedan början av 90-talet. Vi har fått ett utvecklingsbolag "Skellefteå Erbjuder" i samarbete mellan näringsliv och kommun. Handeln
är i stark utveckling mycket tack vare den liberalisering av handelspolitiken som - efter mångårig kamp från folkpartiet - äntligen genomförts. Detta visar hur nödvändigt det kan vara att bryta gamla strukturer för att möjliggöra för det nya och livskraftiga att bryta fram. Det finns många fler områden där liberala reformer kan göra skillnaden mellan
stagnation och tillväxt. Det är dags att genomföra dem nu.
Den långsiktiga inriktning som vi här beskrivit - och som är nödvändig för Skellefteå kommuns framtida utveckling - lyser tyvärr med sin frånvaro i kommunstyrelsens förslag. Det är olyckligt!
Däremot innehåller Folkpartiets budgetalternativ alla nödvändiga ingredienser. Långsiktighet, tydliga prioriteringar, nytänkande. Kommunfullmäktige har idag möjlighet att överraska. Ledamöterna kan anta folkpartiets förslag och ge vår fina kommun en rivstart in i framtiden.
- Skellefteå behöver en liberal reformbudget.
![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
Håkan Lindh | Birgitta Burström | Philip Cohen | Tore Söderström |
Att alla får komma till tals, att allas åsikter tas på fullaste allvar är synnerligen fantastiskt. För någon vecka sedan hade tjänstemän och politiker glädjen att träffa grundskole- och gymnasieelever här i Skellefteå. Det var återigen dags för ungdomsfullmäktige. Under en hel dag fick ungdomar tala om för oss
vad de saknade i vår kommun och vad de tyckte var fel. Tjänstemän från olika förvaltningar och ledamöter från olika nämnder fanns där för att diskutera skilda frågor med ungdomarna. Förhoppningsvis förverkligas ett eller annat önskemål även från årets samtal. Ungdomar är så kreativa och vi har mycket att lära av dem.
Jag finner ungdomsfullmäktige som en genial konstruktion där de unga får följa hela den demokratiska processen i det politiska livet i en kommun.
Tyvärr är det ju också så att vi i det politiska livet nu och då hindrar demokratins stjärna att lysa klart och olika maktstrukturer skapar dimridåer och det så självklara ljuset blir inte så självklart längre. Därför är det viktigt att vi låter friskheten från våra unga och även från andra ickepolitiker strömma in
i den politiska vardagen.
Personligen har jag ett tämligen otroligt exempel på att även en människa utan större politisk erfarenhet kan påverka och genomföra en reform. Genom öppen nominering kom jag efter förra valet in i folkpartiet. Efter en tids påläsning och forskande i mitt parti och dess mål och program upptäckte jag att mitt starka
engagemang i kulturfrågor och i synnerhet i Riksteatern inte riktigt stämde med folkpartiets på riksplanet. Det fanns enligt mig ett storstadsperspektiv i bl a synen på Riksteaterns roll i svensk kultur. Jag fick stöd av en erfaren folkpartist i Skellefteå och vi skrev en motion i detta ärende. På länsnivå röstades
den ner av oförstående västerbottningar. Märkligt!
Vi gav naturligtvis inte upp utan skickade motionen till folkpartiets landsmöte i november. Där fanns många landsortsbor från hela landet, som kände igen sig. Hör och häpna! Motionen gick igenom med benäget bistånd från några skelleftepolitiker som argumenterade
för vår sak. Ett färskt litet blåbär ändrade ett partis kulturpolitik för hela landet.
Varför berättar jag nu detta? Den demokratiska processen kan vara fantastisk. Jo, engagera dig i frågor som känns viktiga för dig! Ge inte upp! Rätt vad det är upptäcker du att det är mycket högt till tak och att alla portar öppnas. Driv de frågor du tror på och låt demokratin blomma.
![]() | Helmi Berggård |
Det pågår en mycket oroande utveckling av rättsväsendet i Sverige. Folkpartiet har därför presenterat ett övergripande program för förbättrad rättspolitik och föreslagit en ökning av anslagen på rättsområdet med ca 1 miljard kronor.
Men givetvis är det inte enbart pengar som avgör om man har en bra och heltäckande politik för rättsväsendet i hela Sverige. Det handlar också väldigt mycket om att se till att organisationen är vettig och bra både för dem som arbetar i domstolar, polis, åklageri mm och för befolkningen.
För Västerbottens del känner vi stor oro för hur rättssäkerheten ska kunna garanteras.
- Vi har för få poliser, inte minst i inlandet.
- Åklagarmyndigheten i Lycksele försvann för länge sedan, och i Skellefteå har man bara gjort halvhjärtade försök att rekrytera till åklagarmyndigheten där. Vi kräver att riksåklagaren ska ta rejäla tag för att återbesätta åklagartjänsterna i Skellefteå.
- Men det som just nu känns mest hotande är den pågående reformeringen av landets tingsrättsorganisation, och i det sammanhanget har både Lycksele tingsrätt och Skellefteå tingsrätt nämnts som aktuella för nedläggning. Bland de skäl som nämns för nedläggning finns "att en liten domstol inte kan ha specialister, att en
liten domstol är sårbar vid ledigheter, semestrar m m, att det är svårt att rekrytera lagmän till små domstolar, m m."
Vi vill understryka att de tre tingsrätter som nu finns i Västerbotten har ett omfattande samarbete, ställer upp för varandra i speciella mål och även täcker upp vid ledigheter av olika slag.
De diskussioner som förs om nedläggning skulle leda till stora problem både för befolkningen och de anställda. Om vi bara skulle ha en tingsrätt - i Umeå - skulle vissa människor få resa 40 mil enkel väg för att inställa sig i rätten. Och en stor del av juristers och protokollförares tid skulle tillbringas på vägen till
och från Umeå i stället för i den närmare belägna domstolen i Lycksele eller Skellefteå.
Vid tingsrätten i Skellefteå har man gjort en beräkning av tidsåtgången för resor under en månad hösten 2003 med 20 arbetsdagar. Om tingsrätten inte funnits i Skellefteå skulle under denna tid 40 domare och 30 protokollförare ha behövt resa till och från Umeå - och dessutom 215 inblandade parter, åtalade, advokater m m.
Detta skulle ha kostad orimliga summor för tidsspillan - för att inte tala om onödig miljöförstöring.
Vid Skellefteå tingsrätt finns sedan ett par år en inskrivningsmyndighet, som lokaliserades dit för ett par år sedan. Nu förs diskussioner om att flytta denna till lantmäteriet. Man kan fråga sig hur det är med långsiktigt tänkande? Det kostar stora pengar att inrätta arbetsplatser, skaffa lokaler mm - för att inte
tala om uppbyggande av kompetens.
Sammantaget vill vi poängtera att det finns mycket starka skäl att behålla befintliga organisation i Västerbotten. Om vi skulle ha en enda tingsrätt - i Umeå - skulle en mängd negativa konsekvenser uppstå: orimliga restider, dålig lokal kännedom hos t ex nämndemän, svårigheter att få plats med allt i Umeå, som redan är tungt belastat.
Vår slutsats som förtrondevalda i Skellefteå och Västerbotten är att den nuvarande tingsrättsorganisationen i Västerbotten måste behållas! En uppfattning som delas av folkpartiet i sin helhet, vilket Folkpartiets ordförande till vår glädje bekräftade då han besökte Skellefteå för ett par veckor sedan.
![]() | Yvonne Ångström |
![]() | Håkan Lindh |
![]() | Stina Engström |
![]() | ![]() |