1765-66 lyckas den svenska liberalismens fader, Anders Chydenius, i riksdagen driva igenom en liberal tryckfrihetsförordning och ekonomiska avregleringar.1809 bildas det första riksdagspartiet (möjligen i världen) som kallar sig liberalt.
1840-70 genomförs en rad liberala reformer, bl a folkskola, kommunalt självstyre, näringsfrihet, frihandel och ökade rättigheter för kvinnor. Erik Gustaf Geijer och Lars (Johan) Hierta är två ledande liberaler.
1884 motionerar Adolf Hedin i riksdagen om arbetarskydd samt pensions- och olycksfallsförsäkring.
1890 bildas Sveriges allmänna rösträttsförbund där liberaler dominerar.
1895 bildas ett radikalt liberalt andrakammarparti, folkpartiet.
1897 bildas två liberala andrakammargrupper som står något till höger om folkpartiet.
1900 går liberalerna i andra kammaren samman i Liberala samlingspartiet. Från 1910 får partiet medlemmar även i första kammaren. Sixten von Friesen blir partiledare. Viktigaste frågan är allmän rösträtt. Rösträttsrörelsen beslutar upplösa sig och förbereda bildandet av en liberal riksorganisation.
1902, den 22-24 fenruari, bildas Frisinnade landsföreningen, en riksorganisation som ska samverka med Liberala samlingspartiet.
1905 blir Karl Staaff liberal partiledare och deltar i en samlingsregering där han gör viktiga insatser för att unionen med Norge får en fredlig upplösning.
1905-06 leder Staaff en liberal regering som bl a får igenom förbättringar för folkskollärarna, lag om medling i arbetstvister och statsbidrag till arbetsförmedlingar.
1906, den 28 december, bildas troligen den äldsta frisinnade lokalavdelningen i Skellefteområdet (i Jörn), men Anton Wikström som drivande personlighet. De centrala politiska frågorna handlade om Sveriges demokratisering och sociala reformer.
1910 Anton Wikström grundar tidningen Norra Västerbotten i Skellefteå, för att ge västerbottensfrisinnet en röst. Wikström väljs 1911 till riksdagsman, en post han innehade till sin död 1935.
1911 hålls det första valet med allmän rösträtt för män. De frisinnade fick 71,8 % av rösterna i Västerbotten och därmed 5 av länets 6 riksdagsmandat!
1911-14 leder Staaff en liberal regering som genomdriver bl a folkpension, bättre arbetarskydd samt ökat stöd till olycks- och sjukkassor.
1914, i februari månad, genomförs det famösa "Bondetåget" som resulterar i en slags statskupp där kungen och högern tar makten från den demokratiskt valda regeringen ledd av Karl Staaff.
1917-20 är Nils Edén statsminister i en regering med liberaler och socialdemokrater. Viktiga reformer är parlamentarism, allmän och lika rösträtt för kvinnor och män,
åttatimmarsdag och medlemskap i Nationernas förbund.1923 spricker Frisinnade landsföreningen på frågan om rusdrycksförbud. En minoritet bildar Sveriges liberala parti med Eliel Löfgren som ledare. Carl (CG) Ekman blir de frisinnades ledare.
1926-28 leder Ekman en regering med frisinnade och liberaler som bl a driver igenom en läroverksreform, kollektivavtalslagen och Arbetsdomstolen.
1930-32 leder Ekman en frisinnad regering som bl a inför statsbidrag till moderskapshjälp.
1931-42 är Gustav Rosén landshövding i Västerbotten. Som riksdagsledamot 1912-35, försvarsminister 1926-28 och redaktör på Västerbottens-Kuriren 1902-1926 har han gjort sig känd som en av de främsta representanterna för det radikala västerbottensfrisinnet.
1934 bildas Folkpartiet genom en sammanslagning av de frisinnade och liberala partierna samt ett par mindre grupper.
1935 blir Gustaf Andersson i Rasjön partiledare.
1939-45 deltar Folkpartiet i samlingsregeringen. Partiet lyckas förhindra en del allvarliga ingrepp i de demokratiska rättigheterna och tar initiativ till den liberala tryckfrihetsförordning som antas 1949.
1944 blir Bertil Ohlin partiledare. De första tio månaderna är han handelsminister i samlingsregeringen. Därefter är han oppositionsledare i 22 år. Folkpartiet blir största borgerliga
parti i alla val under Ohlins tid utom valen 1958. Han lyckas stoppa socialdemokraternas planer på en socialistisk skördetid efter kriget och han fick till sist igenom kravet på enkammarriksdag.1952 blir arbetaren Henning Gustafsson från Skellefteå (1900-1982) riksdagsman för Folkpartiet. Det kommer han att omväljas till fram till pensioneringen 1968. Gustafssons huvudinriktning blev arbetarskydd och pensioner samt bostadspolitik. Han skriver 92 motioner och 22 interpellationer, förutom alla riksdagsbreven till Norrans läsare. 1958-72 tillhörde han Folkpartiets partistyrelse.
1960 , den 6 december, avlider riksdagsledamot Ragnhild Sandström, Umeå, under en debatt i riksdagen. Som orädd folkpartist i riksdagen 1944-60 arbetade hon främst med att förbättra kommunikationerna och kritisk granska all statlig verksamhet.
1967 blir Sven Wedèn partiledare.1969 blir Gunnar Helèn partiledare. Under Hagaöverenskommelserna 1974 och -75 medverkar folkpartiet till sänkta marginalskatter samt till sänkt och rörlig pensionsålder.
1970-73 är Folkpartiet största oppositionsparti i Skellefteå och Stefan Löfstedt oppositionsråd.
1975 blir Per Ahlmark partiledare.
1976 bildas en borgerlig trepartiregering där Folkpartiet ingår.
1978 blir Ola Ullsten partiledare. Senare under året blir han statsminister i en folkpartiregering.
1979 bildas en ny trepartiregering.
1980 bildas en regering med Folkpartiet och Centern. 1976-82 medverkar Folkpartiet alltså i fyra regeringar. Viktiga reformer är bl a stärkt grundslagsskydd för medborgerliga rättigheter, 1 procent i bistånd, jämställdhetslag och femte semestervecka.
1983 blir Bengt Westerberberg partiledare.1989 medverkar Folkpartiet i den stora skattereformen som innebär att partiets långvariga kamp för väsentligt lägre marginalskatter når framgång.
1990 Folkpartiet kompletterar partinamnet till Folkpartiet liberalerna.
1991-94 deltar Folkpartiet liberalerna i en borgerlig fyrpartiregering. Viktiga reformer är bl a handikappreform, pensionsreform, ökad frihet i radio och TV samt valfrihetsrevolution inom välfärdstjänsterna.
1995 blir Maria Leissner partiledare.
1997 blir Lars Leijonborg partiledare.
1998 blir Folkpartiet näst största parti i Skellefteå och Håkan Lindh blir oppositionsråd. Följande år inväljs han i Folkpartiets partistyrelse.
2002 går Folkpartiet kraftigt framåt i samtliga val. I kommunen befäster Folkpartiet ställningen som näst största parti och bidrar till att socialdemokraterna tappar sin egna majoritet.
Källa: Frisinnet 100 år. Ett särtryck ur Norra Västerbotten. Redaktör per Hammar. Skellefteå, mars 2002.
Johnson, Anders; Kämpande liberalism - Folkpartiet 100 år. Stockholm, 2002.
